Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 63 —
har det abstrakta begreppet, som handskas med
etiska definitioner som en matematiker med
algebraiska formler, han har det lösare begreppet
och har icke noga angifvit och definierat saken
som han talar om; och däremot den som har
åskådningen och som just därför stundom
förnekas inträde i filosofernas krets, med en artig
förklaring att han har hemma bland diktarne,
han har det fastare begreppet, har saken icke i
sin obestämda allmänhet och på höft, utan har
den noggrant och vetenskapligen samvetsgrant
angifven i sin bestämda nyans. Förhållandet är
också, att den populära uppfattningen i etiska
frågor är den mest abstrakta, såsom Hegel
riktigt påpekat i sin uppsats »Wer denkt abstrakt?»,
alldeles som mängden tar allt blått i ett, medan
färgkännaren har blått i mångfaldiga skiftningar.
Ett par ord närmare om det sätt, hvarpå ett
etiskt begrepp erhåller den bestämdt nyanserade
betydelse, som det måste hafva för att vara i en
vetenskaplig undersökning användbart!
Den som vill meddela andra begreppet om
en sinnesförfattning, börjar måhända med att
nämna ett af de gängse orden; men han vet
mycket väl, att han icke därmed blifvit förstådd,
ty vid det ordet fästa de andra sina gamla
föreställningar, möjligen hvar och en sina. Men
ordet aktualiserar i alla fall en komplex af
föreställningar som han .kan utgå ifrån, om de än
falla långt från det som han menar. Han säger
t. ex. stolthet, och förstår att de tänka på dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
