Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppna sina knoppar,
Le åt daggens droppar.”
Icke öppna frön sina knoppar; men skalden har i orden
”blomma, växt och frön” sammanfattat hela
blomsterverl-den och velat med några raska drag antyda det lif, som
spritter i allt derinom från det minsta till det största.
De praktfullt randade blommorna blanda sina vällukter
med zefirens flägtar. I bakgrunden står skogen ännu mörk
och blå, men alla kullar lifvas af betande hjordar och
vallhjorn,
”Bygdens barn och pigor
Gå och valla,
Le och tralla,
Sina hjordar sammankalla.
Lärkan i skyn
Fäktar så sval.”
Här hade kanske mången annan låtit lärkan svinga sig
upp i den svala luften; men huru mycket starkare blir
icke förnimmelsen af luftens svalka, då man som här
tycker sig se, huru lärkan sjelf njuter af densamma.
Slutligen sammanfattas hela den föregående
skildringen uti orden:
”All naturen börjar vakna
Till ny glans och prål,
Nya gör omål.”
Glansen i första rummet, göromålen i det andra! Sådan
var också verldsuppfattningen hos denne skald, som,
tjusad af lifvets skönhet, hade för det nyttiga mindre sinne,
än nödigt var i ett himmelsstreck, der behiofvet så starkt
tager menniskan i anspråk, att mången för att fylla detta
icke finner tid atj; lyfta sig upp till skönhetens sorgfria verld.
Den skalkaktighet, som i mera mild form ställvis
framskymtade uti skildringen af den herrliga naturtaflan,
såsom i teckningen af krögaren och den sofvande gumman,
bryter nu ohejda^t fram, och på samma gång den genom
kontrasten höjer taflans skönhet och gör denna så mycket
mera r ögonen fallande, är den ett utbrott af den glada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
