507 (Läsebok för folkskolan. Första upplagan.)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Elden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säga vi, att hon tillika lyser. Intet sinne hos menniskan är
så fint och känsligt som ögat.

Om det slags värme, som vi med ögonen märka, d. v. s.
om ljuset, skola vi kortligen berätta ett och annat, som hvarje
uppmärksam menniska kan iakttaga och förstå.

Vi veta alla, att man i allmänhet måste vända ögonen
emot de ting, som man vill se. Deraf kunna vi förstå, att
ljuset icke går i krokar, utan i vanliga fall den raka vägen.
Vore det ej så, skulle ej heller några skuggor finnas. Ty en
skugga är, som vi lätt finna, ej annat än ett ljustomt rum
bakom ett ting, som ljuset ej kan genomtränga. Ju
fullkomligare ljuset är utestängdt, desto mörkare är ock tingets
skugga.

Detta kan hvar och en lätt pröfva genom att hålla ett
stycke fönsterglas framför ett brinnande ljus. Är glaset
mycket rent och genomskinligt, så kastar det blott en mycket
svag, knappast märkbar skugga; andas man blott på glaset,
så blir skuggan tydligare, och om man svärtar glaset med
sot, blir skuggan mörk. Ställer man ett ogenomskinligt
föremål på något längre afstånd ifrån ett ljus, som man ännu ej
påtändt, så kan man på förhand rita ut skuggan på den
motstående väggen. För den skull håller man t. ex. ena änden
af en lång lineal fast på det ställe, der ljuslågan kommer
att stå, under det att man låter linealens kant stryka rundt
omkring föremålet och hans andra ände rita på väggen.
Tänder man sedan ljuset, finner man att skuggan passar in i
ritningen. Detta visar, huru skuggor uppkomma, och
ådagalägger tillika, att ljuset går, för att så säga, efter lineal.

2.

Vi hafva sagt, att ljuset är af samma natur som värmet.
Men äfven ljuset är, som vi veta, af många slag. Eljest skulle
ej några olika färger finnas. Ty att vi se t. ex. en blå, en
röd blomma, bevisar tydligen, att det ljus, som kommer ifrån
den blåa blomman, är olika mot det, som kommer ifrån den
röda. Att solljuset består af flere ljussorter, kunna vi finna,
om vi se igenom färgade glas. Glasen kunna ej färga något.
Om vi föreställa oss, att vi i en sikt lägga t. ex. råg,
blandsäd, ärter och hvete, så beror det på maskornas beskaffenhet
hos sikten, hvilken sorts korn gå igenom. Ungefär så
förhålla sig de olika glassorterna till ljuset. Somliga släppa
igenom grönt, andra blått, andra rödt ljus, andra mycket grönt
och litet rödt o. s. v. Men då vi af solljuset kunna
erhålla alla dessa färger, är det uppenbart, att strålar af alla

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lff1u/0515.html

		Läsebok för folkskolan. Första upplagan. / 507 (1868) - Tema: Alphabet books and readers Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|