Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 7. Karl den store.
- 8. Det första korståget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kejsar Karl egnade blott några få timmar åt sömnen; tidigt
stod han upp och kallade sina embetsmän till göromålen. En
samling af lärde omgaf honom, med hvilka han vänligen umgicks och
ofta samtalade om konst och vetenskap samt om de kraftigaste
medlen att höja folkets bildning. Gudstjensten bevistade han morgon
och afton, och hyste en djup vördnad för Guds ord.
Då Karl år 800 var i Rom och vid jultiden bevistade
gudstjensten i Peterskyrkan, der han knäböjde vid altaret, uppstod
hastigt påfven, satte en gyllene krona på hans hufvud och utropade
honom under folkets jubel till Romersk kejsare, hvilken värdighet
sedan öfvergick till de Tyske konungarne.
Efter en lång och ärofull styrelse dog kejsar Karl i Aachen,
sjuttio två år gammal, den 28 januari 814.
*
8. Det första korståget.
Mot slutet af elfte århundradet spridde sig genom kristenheten
den underrättelsen, att det heliga landet och Kristi graf fallit under
Turkarnes välde och att desse med grymhet förföljde pilgrimerna,
som vallfärdade till de heliga orterna.
En af desse pilgrimer, som kallades Peter Eremiten, drog då
omkring från land till land och predikade ett härnadståg till det
heliga landet. En allmän rörelse uppstod öfverallt. Ung och
gammal, rik och fattig, riddare och knekt ville draga ut till strid mot
de otrogne och från dem befria den heliga grafven. Påfven höll en
stor kyrkoförsamling i Clermont, dit massor af folk samlades. Med
lågande vältalighet uppfordrade han dem att gripa till vapen och
eröfra den heliga grafven. De lyssnade, hänförda, under suckar och
tårar och utropade slutligen såsom med en mun: ”Gud vill det! Gud
vill det!” Derpå fäste hvar och en ett rödt kors på sin högra
skuldra och förklarade sig beredd till den krigiska vallfärden, hvilken
deraf fick namnet korståg.
På hösten år 1096 samlades en väl utrustad krigshär af
korsfarare och aftågade under den ädle hertig Gottfrids af Bouillon
anförande till det heliga landet. Öfver ett hundra tusen pansarklädde
riddare och tre hundra tusen stridbare män till fots deltogo i detta
tåg. Korsfararne uppnådde lyckligt Mindre Asien. De kommo till
Joppe och Gaza, men genom sjukdomar, hunger och Turkarnes svärd
voro deras leder slutligen så glesnade, att de qvarlefvande icke voro
mer än tjugu tusen till antalet. Likväl utförde de lysande bragder.
De eröfrade de befästa städerna Edessa och Antiokien. Ändtligen
efter tre års förlopp och efter oerhörda mödor och svårigheter
ankom hären den 6 juni 1099 till höjderna utanför Jerusalem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0473.html
