Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 53. Omberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidor; ”Måse”- eller ”Måkebergen”, fiskmåsarnes vanliga
tillhåll; ”Peters pall” eller ”Bondepallen”, der en bonde
nedstörtat i djupet; ”Borgudden”, der enligt sagan drottning
Ommas borg skall hafva stått; ”Fläskhålet”, så nämndt deraf, att
allmogen vid Polackarnes infall i konung Sigismunds tid der
skall hafva gömt sina matvaror; o. s. v.
2.
Morgonen derpå besågo vi sjelfva berget. Trakten
omkring dess fot är utmärkt af den rikaste natur, der vägen
slingrar sig fram genom vidsträckta sädesfält, blomsterrika
ängar, dälder och hela lundar af bokträd; och det icke minst
fängslande är de präktiga lemningarna efter Alvastra kloster.
Man tager vanligen vägen förbi öfverjägmästarebostället
och har under kronorna af bergets omvexlande trädslag ingen
särdeles mödosam vandring upp till ”Hjessan”, Ombergs
högsta topp.
Utsigten från den samma är mycket vidsträckt. Inom
en sekund kan man vända ögat från Östergötland till
Vestergötland, från Småland till Nerike. Sex städer ser man, nära
femtio kyrkor, och längst bort vid vestra synkretsen en skymt
af Kinnekulle. Vättern låg nu som en stor blå duk utspänd
under våra fötter; och inväfda i denna duk strålade vid
solens glöd hans förnämsta prydnader: Visingsö på ena sidan
och den underbara Jungfrun med sina små klippholmar på
den andra.
Ett litet stycke nedom bergets hjessa åt norra sidan
finnes en annan mycket omtalad plats, som den resande ej heller
försummar att bese, nemligen ”Elfva bokar”. Här växer,
såsom benämningen gifver till känna, en bok, och en högst
märkvärdig bok, om hvilken man ej känner, huru gammal
hon är. Ur en gemensam stam uppskjuta ungefår en aln
ofvan jordytan flere jättehöga stammar, hvilka fordom lära
varit tolf till antalet, hvarföre trädet efter Kristi tolf apostlar
också erhållit namn af Apostlaboken. Men, förmäler sagan,
en bonde, som tyckte det vara synd och skam, att Judas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0184.html
