Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskonst och religion, av lektor Emilia Fogelklou - Den religiösa funktionen framför andra i modern belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levnadskonst och religion
109
gemenskap. Det är inte N. F. eller motsvarande organisation
han här har i tankarna, nej, det är de oundgängliga
mänskliga resurserna han efterlyser för denna
sammanlevnads-konst. Och han finner att vi har organ, men i mycket
rudimentärt och oövat skick.
Där rycker han in vad han kallar kontemplation. Den
innebär enandet, samlandet av väsendets alla krafter till ett
osplittrat helt, men också möjlighet att i medvetandet samla
in hela den värld som utifrån omger oss och så få både
perspektiv och inblick i fråga om det universum som blev vårt.
Heard är mycket angelägen att undvika teologisk terminologi,
så mycket mera som det ej är någon åsikt utan en faktisk
funktion han vill tala om, den funktion som skärper vårt
medvetande av att vi är lemmar i en helhet. Hans Larsson
säger det någonstädes så — jag måste citera ur minnet —:
»Varje själ har en längtan till allt, och allt hör henne till, så
visst som hennes minnen höra henne till.» Det rör sig också
för Heard om ett enhetsmedvetande, realt som ättsamhällets
blodsband, men befriat från dess snäva gränser.
Heard framlägger övnings- och arbetsvägar: den tysta
samlingen, enskilt och gemensamt, det inre sökandet, studium av
de människoliv eller människogrupper ur skilda tider som
varit medvetna om de levandes djupaste enhetsgrund. Han
urgerar förutsättningslös och fördjupad skolning av våra
alltför oövade organ för inre samling till insikt i livets enhet,
i stort och i smått. Obildningen därvidlag i vår utåtvända tid
kvarhåller splittringen på vårt lilla klot.
Tänk om en dag alla dessa specialiserade och
sekulariserade och intellektuellt så bearbetade livsområden —
erotikens, vetenskapens, politikens, arbetets, ekonomiens — på
nytt kunde genomådras av helhetssyn, av livsvördnad, ej blott
av områdesintresse. Då finge vi åter mera av enkel och ljus
levnadskonst, dess rikare och fylligare kanske för all den
försakelse som låg bakom. I verkligheten är det en hårdhäntare
askes än de gamle munkarnas, detta frivilliga och ofrivilliga
försakandet av tro på Gud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
