Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vardagens problem. Anteckningar om disciplin och frihet, av fil. lic. Sven Stolpe - Melankoli och ressentiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vardagens problem
53
och medveten om sina nederlag, med överblick över sitt livs
farozoner och kraftkällor, med full villighet till ärlighet inför
sig själv och andra, är immun mot dessa hatmyter. De
appellerar icke till något inom honom själv, han kan betrakta dem
utifrån och lätt genomskåda deras ovederhäftighet och
grymhet. Men den självbedragna, bittra människan, som vägrar att
stå för sina nederlag och skyller på andra, som skjuter undan
varje ansats till skuldmedvetande, och som är van att låta sitt
därav betingade dåliga humör löpa ut över tillfälligt mötande
ovidkommande personer, hon är ett lätt offer för
hatsuggestioner. Jag har förut talat om slappa själars böjelse för att
klanka på tidsandan — i stället för att gripa sig an med sig
själva. Men här möter någonting vida farligare — bilden av
hundratusentals människor, som just på grund av sin
bristande elementära livskonst blir lätta offer för tidens onda makter.
Det finns ett enkelt grepp, som man ville önska var och en
att automatiskt inöva. Det är att ständigt fråga sig själv:
har jag täckning? Jag bekänner mig till ett demokratiskt
ideal av lojalitet, samarbete, rättvisa, gemenskap, frihet —
har jag i mitt eget liv täckning för detta mitt ideal, eller är
idealet för mig bara ett vapen, som jag riktar mot andra,
ett krav, som jag irriterat ställer på andra? En bok, som
innehåller hätska och gemena hatporträtt av författaren
misshagliga personer, gör inte något djupare intryck, då den i
nästa kapitel predikar »hygglighet», humanitet eller
demokrati, ty författaren har avslöjat sig som en moralisk
svindlare. En människa, som är diktator i sitt hem eller på sitt
kontor och anarkist i sitt ekonomiska eller sexuella liv, gör
icke något större intryck, när hon ljudligt försäkrar, att hon
är demokrat och för samhällets eller medmänniskornas
räkning rekommenderar humana eller kristna principer. De
verkligt slagkraftiga — emedan trygga, fast byggda, orubbliga
— människorna är däremot just de, som ärligt strävar efter
att i det egna livet äga konkret täckning för sina abstrakta
ideal.
Våra skolor lär vår ungdom kunskaper men nästan
ingenting av livets konst. Vilket värde skulle det icke äga, om hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
