Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur personligheten bygges upp. Betraktelser över mångfald och enhet, av professor John Landquist - Kombinationer av mångfald och enhet - Modet och varsamheten, personlighetens beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
John Landquist
få från sig själv. Den ligger i den känsla av litenhet, som
kan gripa honom, när han länge sysslat med mångahanda,
och den upptäckt av inre växt, som kan överraska honom,
när han någon tid får syssla med ett och samma.
Modet och varsamheten personlighetens
beskyddare.
Psykoterapins kasuistik bildar en väldig exempelsamling på
denna personlighetens strävan till enhetlighet, som utgör
nerven i dess liv. Ty det psykiska insjuknandet beror, då det har
psykogent ursprung, på en konflikt i personligheten. Men en
konflikt kan blott uppstå, där en personlighet har enhet och
hyser anspråk på enhet. Mångfalden i känsloupplevelser kan
icke störa annat än i det fall att den skadar denna enhet eller
angriper detta anspråk. En kvinna, berättar Freud
exempelvis ur sin praktik, blir förälskad i sin systers man. Denna
syster insjuknar och dör. Då systern står inför den döda, känner
hon en häftig glädjekänsla: nu är hon fri att gifta sig med
mannen. Men därpå insjuknar hon svårt i hysteri. Sjukdomen
beror enligt Freud på den psykiska konflikten hon inte kan
lösa. Glädjekänslan vid systerns lik var en avskyvärd,
förbjuden känsla. En råare karaktär hade naturligtvis inte
insjuknat, eftersom den ej förnummit glädjekänslan som
stridande mot personlighetens stil, ej heller en person, som bättre
kunnat bemästra sig.
Man talar ibland om känslans logik och menar då vanligen
någon dess yttring, som skulle stå i strid med tankens logik.
Men känslolivet har en logik, som väl förtjänar namnet och
som icke står i strid med tankens, ty båda syfta till
konsekvens, vare sig denna fordras inom tänkandets värld och
avser objektiva sammanhang eller den avser subjektets
uppförande och känsloliv. Denna känslans logik yttrar sig i dess
starka reaktion mot det, som bryter mot personlighetens stil,
och i dess affekter av glädje och befrielse inför det som
överensstämmer med personlighetens djupa liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
