Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
— Jag har talat med polismästaren, sade han, men
jag talade med honom för sent. Monsieur de O.-M.
hade begivit sig till honom direkt härifrån och så
kraftigt intalat honom mot er, att han stod i begrepp
att sända mig nya order om att skärpa ert fängelse.
Emellertid syntes han ansenligt mildrad, då jag
meddelat honom verkliga förhållandet med era
angelägenheter, och i det han log åt gamle monsieur de G.-M:s
lättfärdighet, sade han, att vi måste låta er stanna här
i sex månader för att ställa denne till freds, så mycket
hellre, menade han, som denna vistelseort icke gärna
kan vara utan båtnad för er. Han anbefallde mig att
behandla er manerligt, och jag svarar er för att ni
ingalunda skall få skäl till klagomål över mitt
beteende.
Denna den gode priorns utredning var tillräckligt
lång för att giva mig tid till en klok eftertanke. Jag
insåg nämligen, att jag skulle utsätta mig för ett
kullkastande av mina planer, om jag röjde för stor
angelägenhet om min frihet. Tvärtom försäkrade jag
honom, att det i det tvungna kvarstannandet var mig
en ljuv tröst att i någon mån åtnjuta hans aktning. Jag
bad honom därpå helt öppet att bevilja mig en ynnest,
som icke var av ringaste vikt för någon men som
mycket skulle befrämja mitt sinneslugn: nämligen att
låta underrätta en av mina vänner, en andans man,
som bodde i Saint-Sulpice, att jag befann mig i
Saint-Lazare, samt tillstädja mig att då och då mottaga
besök av honom. Denna gunst blev mig beviljad utan
överläggning.
Det var min vän Tiberge som frågan gällde; icke
som om jag av honom hoppades erhålla det nödiga
biståndet till min befrielse, men jag aktade bruka
honom till den som ett indirekt redskap, utan att han
ens hade kännedom därom. Se här i korthet min
plan. Jag tänkte skriva till Lescaut och ålägga honom
jämte våra gemensamma vänner omsorgen att befria
mig. Den första svårigheten bestod i att tillställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
