Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1^01
Gunnar Wennerbergs afsked.
Gunnar Wennerberg talar till studenterna från trappan
utanför Linnéanum vid vårfesten i Uppsala igoi.
Studenter!
Det var en gång på våren för ett halft sekel sedan, som
jag första gången hade den utomordentliga fröjden att
hyllas af Uppsala studenter och sedan har jag vid flera
tillfällen här stått omgifven af studenter. Det ligger
något sorgligt i att de unga bli gamla och försvinna,
men det är glädjande att tillflödet af ungdomen blir
allt större. Och det är ungdomen vi behöfva, här
skall den sanna ynglingaätten fortlefva. När den så
ej gör, hvad hopp ha vi då, att de som gå härifrån
skola rätt förstå den entusiasm som då och då flammar
upp i vår tid? I veten, att det ligger något underbart
häri, att entusiasmen är en himmelsk genius. Där den
mottages med likgiltighet eller hån, där uträttas
ingenting eller ock det som ej är godt. Motarbetad af
gon-gonsfanfaronnader från mammons tjänare kan den väl
draga sig tillbaka någon tid, men den kommer alltid
åter. Missbruken den inte, tagen ej kallsinnigt emot den,
ty det är därpå vårt land skall bilda sitt sista hopp!
Låt vara att dåliga styrelsemän föra den åt oriktigt håll,
detta har dock aldrig varit entusiasmens fel. Denna
entusiasm har förresten lefvat i öfver ett halft sekel, och
den har ej fört ett tynande lif, därpå visar denna dag
det ståtligaste exempel som ju hos mig bör framkalla
tacksamhet.
Ty jag har aldrig misströstat om att hvad de unga
vilja, det drifva de också igenom.
Det var fordom en gammal god sed, att åt en gammal
förtjänt man reste hans anhöriga en grafhög, dit han
bars in med alla sina dyrbarheter. I unge ha samlat och
tagit vara på mina dyrbarheter, som voro spridda vida
omkring, och därför tackar jag eder. Högen står färdig,
det återstår för den gamle att gå ditin. Jag är villig,
om också ej färdig, därtill, och det skall bli mig en glädje
att där drömma om att ännu finnas förutsättningar för
att Sverige skall bli ett stort land.
Herren vare med eder! Gud välsigne eder för de stora
gåfvor ni gifvit mig!
Efter talet.
Kort efter Wennerbergs tal vidtar den egentliga
hyllningen för honom. Studentkåren tågar i högtidlig
procession under sång fram till Linneanumstrappan, där man
uppstämmer »Hör oss Svea» och »Stå stark».
När sången fortklingat talar studentkårens ordförande
för den vördade hedersgästen, Gluntarnas och »Hör oss
Sveas» skald, och framför i entusiastiska ordalag
studenternas tack till honom för allt hvad han gifvit dem.
Nu så blir det jublande, dånande lefverop, och nu
kommer den mest stoartade delen af hela dagens fest. På
gullstol lyftes den åldrige skalden och under allas
oändliga jubel, skrider det böljande tåget sakta fram med sin
dyrbara börda. Och »Sjung om studenten» brusar genom
trädgården som aldrig förr. Och den stunden är ett
minne för lif vet.
Sista hälsningen.
Den 17 augusti 1901 samlades studenter från de
nordiska länderna vid Leckö slott. De bringade den
sängliggande Gunnar Wennerberg sin hyllning i toner
utanför Leckö Kungsgård. Wennerberg bad sin svåger, grefve
Rudenschöld gå ut och tacka å hans vägnar:
»Säg dem att det är sista gången de sjunga för mig,
och att jag är glad att studentsång är den sista musik
jag hör i detta lif vet».
Wennerbergs dotter Gunhild satt inne vid faderns
säng och beskref för
honom hvad som
försiggick utanför.
»Nu tåga de bort,
nu vifta de med
mössorna.»
»Gif mig
ljusstaken», sade
Wennerberg, och med fast
hand grep han ljuset
och förde det som en
hälsning flera gånger
ofvanför sitt hufvud.
Natten till fredagen
den 24 augusti 1901
slutade han sitt jor- G. Wennerberg på verandan af Leckö
diska lif. Kungsgård iy augusti 1901.
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
