- Project Runeberg -  Svensk litteraturhistoria i sammandrag : med namnregister /
96

(1857) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden, 1772-1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

sedan 1779 gjorde flera upptäckter. — Som
egentliga mineraloger märkas: J. G. Gahn, född i S.
Helsingland, i Upsala Bergmans och Scheeles
lärjunge, hvilken gjorde många upptäckter, särdeles i
technologien, t. ex. blåsröret, kemiska vågen,
victriolberedning af Fahlu vatten, blästmätaren; han blef
assessor i Bergs-Collegium och dog 1818. —
Bergsrådet G. Engeström skref 1770—1801 flera
mineralogiska arbeten. — Myntguardien P. J. Hjelm
skref vid seklets slut i Vet. Ak. H. — A. J.
Retzius (s. o.) gjorde 1795 ett försök till mineralrikets
uppställning. — Öfverstelöjtnant Jac. Joh.
Ankarström upplöste först guldet i victriolsyra,
cristalliserade salter, förbättrade salpeterberedningen, skref
om cristalliseringar och salpetersjuderier, om kol-
och sotax, åkerjordens tillredning och gulfärgning
1766—1777. — Egentliga bergskarlar voro
bergsrådet Sven Rinman, som ordnade det hela i en
encyclopedi i sitt Bergverks-Lexikon 1788, 1789,
skref jernets historia, med Erik Nordvall
Bergverksmekanik m. m. — Bergsmekanikus Ol. ÅAkerrhén
skref om valsverk och Svenska bläåsverkets historia.
— Öfvermasmästaren Garney utgaf 1791
Handledning i masmästeriet; directör E. T. Svedenstjerna,
Resa genom England och Skottland 1802, 1803;
öfverdirectör B. R. Geijer uppfann eldfasta
lerarter; bergsrådet S8. G. Hermelin upptäckte och
undersökte Gellivare grufvor i Lappland, som han
beskref 1804; bergsrådet G. Broling beskref sin resa
i England 1797—1799.

I de Mathematiska vetenskaperna funnos
denna tid endast några stora namn. Främst står Dan.
Melanderhjelm, prestson, Professor i Upsala 1761
efter Strömer, Vet.-Ak. secreterare. Han har gjort
stora upptäckter och uträkningar oin månens
rörelse, skrifvit en astronomisk lärobok, som följdes i

Italien, kallades 1788 till Stockholm vid krigsaka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 21 19:45:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lenstslis/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free