Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Naturvetenskaperna togo försteget framför alla
andra genom Linné. Carl Linnæus var äldsta
sonen af en pastor i Stenbrohult i Småland, som
tagit sig namn efter en stor lind på stället.
Morbroderns kärlek för trädgårdsskötsel fortplantades
på hans systerson, Linné’s fader, som derföre var
blomsterälskare. År 1707 föddes sonen, tystades
med blommor, då han gret, och hade efter några
år sina egna sångar i trädgården samt började
udigt botanisera. På Gymnasium ansågs han så
litet hoppgifvande, att fadern råddes Plaga honom
ifrån den lärda vägen, alldenstund han ej ansågs
duga till prest; men läkaren Rothman tog vård om
honom, läste med honom medicin och botanik samt
lärde honom Latin ur Plinii naturalhistoria.
Sedan skickades han till Lund med dåliga
kunskapsbetyg, och vid stadsporten mötte han dens lik, på
hvilken han satt sitt hopp om hjelp. Men han blef
dock upptagen i Kilian Stobæi hus och studerade
der om nätterna den lärda Professorns böcker. Är
1728 kom han till Upsala, der han led stor brist
och ärnade fastän ogerna fara hem och blifva prest,
såsom fadren önskade, då domprosten Ol. Celsius i
botaniska trädgården gjorde bekantskap med den
sorgsna ynglingen, lät honom bo och äta i sitt hus
och begagna sitt bibliothek. Nu började Linné gifva
collegier. Celsius visade en hans uppsats De sexu
plantarum för Ol. Rudbeck d. y., som tog honom
till informator för sina barn och skaffade honom
förordnande som docent. Han föreläste då under
ett stort tillopp, fick ett litet understöd till en resa
i Lappland 1731, 1732; men intriger afbröto hans
docentbana af skäl, att han icke var graduerad,
hvarföre L. i vrede med värja anföll intrigmakaren,
sedan adlad Rosén v. Rosenstein, dock utan att
skada honom. På sin dörr skref han sedan: ”Innocue
vivito; numen adest.” Han var för denna sak nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
