Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden, 1600-1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
råd, Grefve Lindsköld, Lucidor, domprosten i
Vesterås Gabr. Holstenius, bergsmansson från
Vestmanland m. fl. Som egentliga filologer känner man
Freinshemius, inkallad af Christina till Skytteanska
professionen, och hvilken supplerat Livius som alter
Livius 1649; Loccenius (se n.), Johan Gezelius och
Joh. Schefferus (s. n.), hvilka utgifvit Latinska
klassiker med noter. Läroboksförfattare förbigå vi.
Äfven Grekisk vers och prosa författades.
Vid. Upsala universitet drefs flitigt Grekiskan af
Henr. Ausius, prestson från Småland, professor i
både Grekiska och juridik 1640—1659, och Lars
Norrman, son åt Axel Oxenstjernas kamrerare i
Södermanland. Sedan han fullbordat sin utrikes
resa, blef han professor i Upsala, derefter biskop i
Göteborg, på sin dödsbädd 1703 för Svedberg
beklagande sig, att Trojanska kriget låg honom i
hufvudet. Hans studier omfattade den Österländska
litteraturen i alla hennes då kända dialecter; han var
en ciceronisk orator och stor grammaticus. Ingen
Grekisk författare var honom okänd. Till H.
Stephani Lexikon hade han gjort stora supplementer,
hvaraf sonen begagnade en del till fidibus. Till
flera Grekiska auctorer har han skaffat varianter;
flera Grekiska auctorer utgaf han för första gången,
bland annat den Grekiska kyrkans confession.
Mannen var för öfrigt en polyhistor, som samma vecka
föreläste filosofi, historia, Grekiska och Hebräiska.
I Österländska språken egnades största fliten
åt den rabbinska litteraäturen, såsom skulle hon
förklara Gamla Testamentet. Bland hennes bearbetare
nämna vi blott Jonas Hambræus från Helsingland
af fattig Rörd. Han predikade för Gustaf Ådolf,
grundlade 1640 i Paris ett Lutherskt capell, blef
der professor och utgaf på regeringens bekostnad
1645 en stor polyglottbibel. Han skref äfven en
Hebräisk grammatika och en lärobok i dogmatiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
