Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden, 1600-1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
diata undersåter och hans yttrande, att drotset vore
vice konung, att Vexionius genast afsattes från
professionen och var sedan blott hofrättsassessor;
Epitome eller beskrifning af Sverige 1650 samt juridiska
handskrifter. — Locecenius (s. n.) har skrifvit
Exercitationes juris, De jure maritimo, Synopsis juris
Sviogotici, Lexicon juris, en statsrätt ur Sallustii och
Ciceros bref, öfversättning på Latin af Lands- och
Stadslagen, en upplaga af Upplands- och
Vestgötalagen. — Baron Clas Rålamtb reste till
Constantinopel som diplomat, blef sedan president i Göta
Hofrätt och författade 1652 påminnelser i
rättegångssaker. Hans son, öfverste Ake Rålamb, har
utom sin encyklopedi, Adelig Öfning, af hvilken några
delar äro utkomna 1690—1 694, äfven i handskrift
efterlemnat en lagsamling i 18 folianter.
Öfverpostdirectören och statssecreteraren Schmedeman
gjorde flera samlingar af stadgar vid slutet af
denna period. Vi förbigåa många juridiska
disputationer och äfven rådman Cloots i Göteborg arbeten i
criminalen såsom af mindre värde för vår tid,
Sveriges yppersta laghistoricus denna tid var
Johan Stjernhök, hvars mästerverk De jure
Sveonum et Gothorum vetusto 1672, ända till Wilde, ja
Nordström, var vår enda laghistoria. Han var en
fattig capellansson från Dalarne, som under stor
fattigdom arbetat sig fram. Joh. Rudbeckius hjelpte
honom till en utrikes rosa och tog honom efter
återkomsten till lector i sin stiftsstad. Sedan blef
Stjernhök assessor i Åbo och juris professor vid det nya
universitetet derstädes, derpå kallad till Stockholm
som revisionssecreterare. Blind, 1658—1675, då
han dog, dicterade han för sonen sitt hufvudarbete,
som derföre saknar citater och ej är felfritt.
Medicinen före detta sekel var i ett högst
beklagligt tillstånd, enligt flera samtidas omdöme. Det
fattades både doctorer och apothek; kirurger voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
