Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Originaler - Vadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det hände, säger jag, att han
Förutan stöflar sig befann.
»Bevars, nog vet man sådant händer!»
Med mycket skäl man här invända kan.
»Det var ej något nytt — och snillena, minsann,
Ha ondt om skor i alla länder.»
Nå, läsare, jag medger dig,
Så grym är väl erfarenheten,
Men du skall också tillstå mig,
Att när man utan mynt vill stöflar skafta sig,
Då pröfvas snillet, fintligheten.
Hvad gjorde denne då? Låt se:
Han gick till en skomakare —
Figurligt sagdt var visst ej detta,
Det säger mig mitt samvete;
Men frågan är om stöflarne,
Och svår är konsten att berätta.
Ponera annorstäds till fötter och till ben
Han sig behöfvande befunnit,
Man sirligt kunnat sagt: Han gick till en kapten,
Och sagan till sin stil då mera prydnad vunnit.
Men minsta medel här ej vins
Till prydnad och till glans för stilen,
Ty uti hela England fins
Ännu ej en kapten vid sylen.
Nå, vidare — den man, hvarom förtäljas bör,
Gick till en stöfvel-fabrikör
(Den titeln kan i hast passera)
Och i hans magasin begynte revidera,
Beskåda, häckla och probera,
Tills äntlig han så lycklig var
Att hitta på ett stöfvelpar,
Af bockskinn, glänsande och smorda,
Precist som åt hans fötter gjorda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
