Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskarringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då måtte de tre i båten ha avvärjt stöten, ty båten blev
inte överseglad. När Cecco såg upp, var skeppet statt på flykt
utåt havet, och höga klagoskrik genomträngde natten.
Han reste sig darrande för att ro vidare, fast han kände
sig så trött, att han knappt kunde föra åran. Men då var
det med ens slut på all fara. Stormen var avstannad, och
vågorna lade sig snabbt till ro.
— För oss nu hem till Venedig! sade främlingen till
fiskaren.
Cecco förde båten till Lido, där biskopen steg ur, och
till San Giorgio, där riddaren lämnade dem. Den förste
mäktige främlingen följde honom ända till Rialto.
När de hade stigit i land vid Riva degli Schiavoni, sade
han till fiskaren:
— Så snart det dagas, ska du gå till dogen och säga
honom vad du har sett i natt. Säg honom, att San Marco
och San Giorgio och San Nicolo i natt har kämpat med
demonerna, som ville förstöra Venedig, och fördrivit dem.
— Ja, herre, sade fiskaren, jag ska berätta allt. Men hur
ska jag kunna tala så, att jag blir trodd av dogen?
Då räckte San Marco honom en ring med en förunderligt
strålande ädelsten.
— Visa denna för dogen, sade han, så förstår han, att du
för bud från mig! Han känner min ring.
Fiskaren tog ringen och kysste den vördnadsfullt.
— Än vidare ska du säga dogen, sade den helige, att jag
ger denna ring som en underpant på att jag aldrig ska
övergiva Venedig. Även då den siste dogen har flyttat bort ur
Palazzo Ducale, ska jag upprätthålla Venedig. Även om
Venedig förlorar österns öar och herraväldet över havet och
ingen doge mer drar ut på Bucentauren, så ska jag bevara
staden skön och strålande. Alltid ska den vara rik och älskad,
alltid besjungen och prisad, alltid ljuvlig för människor att
leva i. Säg detta, Cecco, och dogen ska inte överge dig på
dina gamla dagar.
Så försvann aposteln, och kort efteråt steg solen upp över
havsporten vid Torcello. Med de första härliga strålarna
kastade den ett rosenskimmer över det vita Venedig och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
