- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
125

(1899) [MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow With: Elisabeth Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Några minnen från den enskilda själavården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125.

Jag fick därpå veta, att hon varit en otroshjältinna,
som studerat bibeln för att bevisa, att den ej kunde
vara sann eller vara ett Guds ord till oss människor.
Hon hade haft möten hemma hos sig, där hon sökt
stärka sina vänner i otro och försökt bevisa, att bibeln
ej kan vara en sanningens bok. Nu, när hon skulle
dö, hade hon ingenting att bygga på, och under
gårdagens samtal var det ett och annat bibelord, som
träffat hennes hjärta och fört tankarne på hennes
synder och särskildt på förnekeisen.

Hon upptäckte under nattens mörka timmar, att
hon var en Guds fiende, som förnekat Herren Kristus,
hon fann sig andligen död, och nu var hennes hjärtas
hufvudfråga denna: »Kan Gud förlåta mig? Vill Kristus
mottaga mig, som förnekat honom? Kan Gud förlåta
mig allt detta och all min synd?»

O, huru saligt det kännes att få sådana frågor
att besvara, ty bibeln innehåller så otaligt många
dyrbara, frälsningsbringande svar på dylika spörsmål.

Hon tog emot hvarje bibelspråk jag nämnde
såsom den, som håller på att dö af hunger, tar emot
födan och den, som är nära att törsta ihjäl, tar emot
vattnet ur källan. Ja, hon grep med trons hand om
dessa Herrens ord, som den drunknande griper om
den räddande handen.

Vi hade en dyrbar stund tillsammans, vi tre, och
Herren höll sitt löfte: »Hvar två eller tre äro
församlade i mitt namn, där är jag midt ibland dem», och:
»Hvar två af eder komma öfverens på jorden, allt
hvad de vilja må de bedja, och det skall varda dem
gifvet.»

Jag gick sedan till henne hvar dag, och de
samtal vi då hade voro särdeles dyrbara och sakrika, ty
hon hade samlat ej så liten bibelkunskap under den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:07:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lefminn/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free