Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MGENS NYHETER.
N:o 1.
Den 23 December
1864
Utkonmsr btirje helgfri morgon. Prenumtratloniprl* lO rdr Kr Ir. G »Jr Kr h*lft tr. 2 rdr OO Jr* f3r f)*rd«dcl» Ir. 1 rdr Kr mlotd i Stockholm, mta endaat 87“ ån i ludtortta. der poitförraluie
nrfrodo tillkommer (3 rdr för dr). Lö«» nummer O Jr*. Aooomer 6 örn Kr hrnrj* r*d »f 45—50 bnkntnfrnr tnnlig pdif-ttil. Prenumeration och kanonner mottag** i Stockholm pt tidningen» kuutor N o-1
Riddar-Rolmcn 1 tr. opp, i Carltona bokhandel n:o 32 Storn Nygatao och i SöderholU la komp-.* ptpptrahnndel n o 19 Drottninggatan; frio draaa »Ullen bemalede* tidningen kostnadsfritt. Prenumeration mottage* ifetn A »Ml*
Ugn tidnlngnotdelhingMUJIen. I l*od*o;-ten prenumerera* t alle poitkontor; annonser denfrlb inaanda*. med’pengar, till Dagens Nyheter, Stockholm. — Stockholm, Hörbergskn boktryckeriet, Riddarholmen n-.o 1.
Anmälas.
1 fremmende Illuder her tidningspressen
un-åer de sednaste 3—4 åron gjort ett stort steg
framåt såsom ett »f befordringnmedlen för
allmän bildning.. Ifrån ntt vara inskränkt till
det mindre »ntnl «f ett lands inbyggare som
iro förmögen, hor tidningspressen bredt ut
•ig till alla klasser.
Det år skapandet af pressen fir godt
löp nom frambragt denna verkan.
Så utkomma i England godtköps-tidningar
tom äro spridda i 200—250,000 exemplar; i
Frankrike en godtköps-tidning som har
närmare 200,000 exemplars afsättning: i
Tyskland flera tidningar for billigt pris med 30,000
till 160,000 exemplars upplaga; Danmark har
wktadt sin ringa folkmängd, en tidning,
hvoraf fdrL år såldes 17—18,000 exemplar.
Det är således ingenting nytt och opröfvadt
som företages, då man äfven här börjar
ut-gifva en tidning med beräkning att vinna stor
utbredning genom ett lågt pris i förening med
ett godt :nnehålL Ett antal aktade personer
hafva hyst samma förtroende och derför
bildat ett aktiekapital, fullt tillräckligt att
betrygga tidningens ekonomiska förhållanden.
Från och med denna dag utkommer således
närstädes hvarje söckendagsmorgon tidningen
Dagsns Nyheter, hvilken blir ungefär
liks stor som Posttidningen, men till följande
utomordentligt billiga pris:
lO rdr för helt Ar,
6 rdr* lör hall t Ar,
S rdr £50 öre for 1/4 Ar,
1 Rdr før månad.
töu nummer kosta endast
5 öre.
Jemte det att tidningen lemnas till ett så
lågt pris att många, som förr icke brukat
köpa tidningar, nu tordo komma att göra det,
blir äfven annonsprisst billigare än i
någon annan of hufvudstadens tidningar.
Annonser med petit stil, 45 å 50 bokstäfter på
raden, akola nemligen icke kosta mera än
G öre för raden.
För större stilar betalas i mån af det
utrymme de upptaga, men annonsörsma skola ieks
behofva betala ökail pri* af någon annan
an-lodning, t ex. för att annonsen sättes öfver 2
spalter, eller med kursiv stil, eller dylikt.
Annonser inforas utan prisforhöjnipg, om än
aldrig tå korta; om de blott utgöra en rad
kosta de 6 Öre; 2 rader 12 öre, 3 rader 16
öre o. t. v.
Prenumeration och annonser mottagas u
tidningens hufvudutdclningsställen: Er Gustaf
Carlsons bokhandel, Stora Nygatan 32, och
Err Södorholts Sf komp:s papprrshandel,
Drottninggatan 19.
När prenumeration sker på dessa ställen
blir tidningen kostnadsfritt hemburen till resp.
prenumeranter.
Prenumeration mottaget äfven på öfriga
tidningar» vanliga utdelningaställen.
Till landsorlon sändes tidningen med de
snabbaste lägenheter. Om förändring inträffar
under årets lopp i posternas ankomst- och
afgångstid, så utgifver Bedaktionen en senare
upplaga af hvart nummer. Prenumeration
mot-tages dels (med tillägg af
postförvaltarearf-vode) å alla postkontor i riket, dels » många
stader på särskilda utdelnings ställen, hvil ka
blifea uppgifna i hvarje orts tidning,
äfven-som tiden när ”Dagens Nyheter” ditkomma.
Man fileter
uppmärksamheten pA att prenumeranter 1
lands-arten erhålla "Dagone Nyheter’
med hvarje post utan att det
kostar dem mer Un högst
obetydligt utöfYer hvad tidningar
kosta som de iok© erhålla ofta»
re Un hvarannan eller hvar
tredje postdag.
Undertecknad, som från 1838 till 1850
tillhört Ailonbl&dot* redaktion och fråu 1847 till
och med i857 varit utgifvare af tidningen
”Friskytten”, torde härigenom vara berättigad
till något anspråk på att fi anses ega den
erfarenhet som behöfvas for att vslts utgifvare
ooh hofru dre daktör af den tidning som nu
anmäls* och om hvars plan och åsigtor några
upplysningar här meddelas.
Ebaru tidningen icke blir större till
for-mstet än Posttidningen, hoppas man, med
de biträden a&n förvörfvat, kunna genom ett
omsorgsfullt bearbetande af ämnena bereda rum I ovilkorligen nyttigt och nödigt: om folken ej
for allt hvad som väsentligen tillhör en dag-1 kunna lefva. lyckliga utan stående härar och
lig, for alla beräknad tidning. Tidningen skall
meddela alla oybeter af vigt och intrease från
Stockholm, från laodaorten och från utlandet,
de sistnämnda likväl icke med större
vidlyftighet, utom då märkliga häodolser inträffs 1
följd af posternas ankomst hit på aftnarna
skall tidningen kunna meddela en stor del
nyhetor före alla andra tidniDgar, som icke
äro morgontidningar. Tidningeu skall söka
att meddela intressanta följetonger och egna
en synnerlig omsorg åt den afdelning som
vanligen kallas ‘‘Blandade ämnen" Ochjemte
det att redaktionen söker gör» tidningea
lättläst, såväl i yttre som inre afseende, rmuar
den ingalunda låta tidens modstulenhet afhålla
sig fråc att emellanåt låta skämtet spela.
Men såväl under som bredvid skämtet är
det redaktionons afsigt att med allvar behandla
tidens och landets stor» frågor, om än i
allmänhet i kortars uppsatser. I alla dessa
frågor ar friheten vår lösen och vårt m&l. Vägen
dit är lång och många grindar hejda
vandringen. Vi kunna icke hoppas att undanrödja
många under en tidniDgs jemforeloevis korta
lofnad, men det skall glädja oss om vi kunna
bidraga till en eller annans‘fall.
Vi skola således, under sträfvandet för
allmän rättvisa och menniskoTärdets fulla
erkunnande, för trons och tankens frihet, arbeta på
befästandet af det konstitutionella
styrelsesystem som nu råder; på upplysningens
befrämjande; på ståndsförfattningens utbytande mot
en bättre representationsfonn; på
stattkyrko-tvåogpla lossande; på möjligaste utveckling
af folkots sjelfstyrelse i staten och kommu
nen; på undanrödj*nde af alla obehöriga
hinder for den individuella verksamheten; på
ott klokt användande af statens medel,
företrädesvis till produktiva ändamål; på en
kraftig utveckling of våra intellektuella och
materiella tillgångar under sorgfälligt bevarando
af fred och sämja med alls graqnsr; med ett
ord, vi skola i allmänhet arbeta i den anda,
som varit herrskonde mom borgare- och
bondestånden vid riktdagarne fruu 1840 till 1863.
Åt jordbrukets bekymmersamma ställning
och medlen att förbättra den skola vi egna
synnerlig uppmärksamhet och utbedja os» från
Hrr Landtbrukafe och andra bidrag härtill.
Erfarna ock ansedda publicister och
litteratörer hafva lofvat sin benägna medverkan till
företaget; och for andra, tom behaga insända
uppsatser öfver . ett . eller annat
tidningen villigt öppna sinaspsJj
ständighetorna det tillåta. Jdm
Stockholm den 23 Dec- f. - ■
Fredagg
Jsrnvagt*.’ Afgl
och Malmo II
•Ullen hl 17 -
A a k • a •’
borg ankom
dada tlget
dade tage1 , ’
Dihjtns liljBglp*™821
t»ff- Jpft
Ko »yl
ruinerande pansarfloitor: om det Terkligen
oundgängligt för de nio tiondedelarnes sällhet
att de regeras af en liten bråkdel af den
återståonde tiondedelen: om icke slägtena
kunna uppfostras bättre efter andra motoder, än
medeltidens. Det är med en sidan förkänsla —
måhända oriktig — som vi åter upptagit en
för det mesta nedlagd penna, for att i vår
ringa mån medverka till de stora frågornas
lösning och fora den stora mängdens talan.
öfvertygade att tidoingspressen kan vara ett
•f de kraftigaste redskapen att utbreda intresse
för allmänna ärender och håg for insigtars
fdrvärfvaode, önska vi också att göra detta
redskap verksamt på ett så vidsträckt fält som
möjligt. Det är fördenskull priset på denna
tidning blifvit satt så lågt som ingen annan
tidnings. Det är fördenskull som vi skola
använda flera medel än de vanliga for att
förskaffa tidningea en stor utbredning.
Under det att tidningspressen i Sverge sedan
Aftonbladets begynnelse har utvecklat sig
qva-litatift derhän, att den i förhållande till våra
materiella och intellektuella tillgångar
öfver-träffar den öfriga vorldons förnämsta
tidningar, har den icke gjort lika stora framsteg i
konsten att göra massan af nationen delaktig
of sitt goda innehålL Vi smickra oss icke
med att besitta denna konst, men det
innebär alltid ett steg fram&t att man inser den
befintliga bristen.
Sent beslutad, framträder tidningens
första nummer i ett skick som lemnar mycket
öfrigt att öuska. Vi hafva på ett annat ställe
nänyit åtskilligt, hvari den snart skall blifva
mera tillfredsställande. 8ådan den är och blir,
öfverlemua vi den åt allmänhetens och
framtidens bodömande.
Bland ”rättegångs- och polissaker” lär
mgen i detta ögonblick påkalla och fortjena
så allmän uppmärksamhet som frågan om det
lisi, hvilket justftiakaaflersembetet »»befallt
emot hr polismästaren tVallenberg för frans
förfarande att vid oroligheterna sistL vår,
efter det skandinaviska eller eiderdanaka
mötet i De la Groix’s salong, skicka ut
polisbe-tjeningen och andra for tillfället åt densamma
hyrda medhjelpare med batonger omkring
gator och gränder för att, om så behöfdes, med
hugg och slag skingra folkhopar som ej ville
åtskiljas, och hvilket ledde till de följder som
kanda. Af de andra tidningarne bar
‘ id sett att fabrikören Oldberg
’ustitieombudsmannen öfver att
nere. I anledning häraf
’ ’gen, såsom de flesta torde
\ M*ren, frih. Oillis Bildt,
till justitiekansleren,
t säger, att det är
’rg order att låta
batongerna, och
hvari han
sö-bättre än att
läger att der
-V^.ta »ig
god-’lmyndighe-a HB de
upp-’ om de ej
HHku blifvit
na, att Svenska aftnån numera icke eger
någon general, men deremot 5 generallöjtnanter
och 27 general-majorer. Den äldste af de
sistuämnde Frih. Ulfoparre, född 1776 och
officer 1783, blef utnämd till gen eral-maj or åg
1823, då den till lefnadsåron ypgste af
nuvarande Geueral-Majorer (Frih. Bildt) ännu
endast var 3 (tre) år gammal. Under loppet af
innevarande år hafva blifvit utnämde 4 nya
generalmajorer — få se när vi härnäst få
någon general! — och bland dessa märka vi
3 bröder Sandels.
Konungens stab utgöres numera af 6
förste adjutanter, 21 adjutanter, deribland icke
mindre än 9 tjsnstfris, och 10
ordonnansoffice-rare, deribland 2 tjenstfrie. Bland de
tjbnst-frie adjutanterna märkes majoren m. m. G.
Frithiof Aug. Boya men icke en gång blond
dessa återfinna vi Frib. Joh. Ltljmcrants.
Deremot förekommer blond de tjensyjörand*
adjutanterna, en regementschef (Frih. Bror
Cederslröm), hvilket bevisar att den, af en
viss dåvarande Kontingeas ”Adjutant”, t n.
General-Major och Corps-Chef, men hvarken
adjutant eller förste-adjutant hos nuv.
Konungen, år 1854 utverkade generalorder, som
anbefallde att, då en konungs adjutant befopdras
till regements- eller oorpschef, han i och med
detsamma entledigade* ur Konungens Stab, ioks
längre är gällande (hvarom närmare besked
er hålles af en i början af Maj månad dstts
år utkommon Gen.-Order).
Blond öfrige Staber märka vi en
splitterny rubrik: Stabs-Chøf hos H. K. H. Hertigen
af Dalarne. H. K. H. har således numera en
ganska respektabel stab, nemligen: 1
stabe-chef, 3 adjutanter och 1 (summa m)
ordonnans-officer. Hvar, när och huru denna stab
fungerar, är oss fullkomligen obekant.
Om vi nu göra ett hopp, till regementen
och oorpser, så se vi, eller rättare se vi icko
till den nuvarande konungen af Danmark, ioks
ens såsom tfenstfri öfverste Tid något Svenskt
regemente. Många flera vakanser påträffas,
t. ax. vid LiijgarcUt till häst, 4 (— >11»)
underlöjtnanter; vid 2:dra Lifjgardttt: 1
underlöjtnant; vid Lifbevörings-regementet, Chefen,
3 Löjtnanter och 8 underlöjtnanter; vid Götha
artilleri-regite, 2 Löjtnanter och 4
underlöjtnanter; vid Wendes artilleri-reg-.te. 2 under»
löjtnanter; vid Kalmare reg:te: Chefen och
vid Wester-Norrlands Bevärings-bataljon.:
Chefen och 4 underlöjtnanter.
7 regementen och corpser hafva, under
årets lopp, fått nya Chefer och 68 nya
officerare hafva under samme tid blifvit utnämnde.
I den
har denm’
drag for
mäonaste
Då vi äfvi
skall man
dare till alla
i riittighfc.er, h’
yTka vi att
Vi böja oss
annorlunda förfoga
vår verksamhet sl
emot dem och ett
komma en förändring till stöi
melse med den gudomliga
menniskos jemnbördighet.
Det vill synas som skulle en
långvarig fred förestå.
Dagens Nyheters grundläggare.
,n dock
iör att hafva [-besynner-rdnad embets-och-]
{+besynner-
rdnad embets-
och+} straffbar
ansvar med att
embetaman. En
igen möjligen kan
förklaring skall
i (aom man minnes
Bagdad) j)å
justiliekao-töras procedera mot
1 alla händelser innefattar
förklaring ett formligt försök af
pö-med förbigående af en bestämd
Rudolf Wall.
folkens lifsfrågor. Det
■ynta tidrymder som de genomgripande
om-hvälfhingarse i staterna» inre förhållanden
förbereda*. Det är då man diskuterar
frågorna: em koaungadömet aed guds sUe är
Vid ett flyktigt genomögnande af den nyss
utkomna nya rangrullan för armåoo, lagd under
pressen den 13 December detta år, finna vi,
for att gå i behörig rangordning med frågor-
Enligt senaste underrättelser från
utlandet tyckes det nya året komma att bjuda
goda utsigter inom Europa för fred och för
möjlighoten af en öfterallt efterlängtad besparing
i statsutgifter samt undvikande af vidare
skuldsättning. Ifrån Frankrike skrifves nemligen
att sedan hofvet återvändt ifrån Compiegno,
der det en tid vistats, till Paris och Tuil
arierne, skall diplomatien åter bötja sin
verksamhet, och såsom det uppgifves, upptaga idé«»
om en Europeisk kongress såsom en of de
ännu eväfvande frågorna, med förhoppning att
detta forslag nu skall gå igenom. Samtidigt
härmed talas om en allmän afväpning i Italien,
Österrike, England och Frankrike. Kejsai
Napoleon skall nu- önska att hiruti föregå med
ett godt exempel; och hvad som ger
sannolikhet åt framgången af ett sådant föredöme
är att i Italien har den ene af de nuvarande
ministrarne, Massimo D’Azoglio, som
obestridligen är en varm patriot, framställt ett
programm till en öfverenskommelse med påfvon,
hvilket skulle for närvarande lugna Österrikes
farhågor. Detta öfvesensslämmer väl i det
hela icke med handlingspartiet» önskningar,
och troligen knappt med d’Azeglios egna,
om han kunde följa si a böjelse, men synes
hafva ett mäktigt understöd i finanserna» snart
sagdt ohjelpliga belägenhet som hotar med
statsbankrutt om ej snara inskränkningar
göras i den ofantliga försvarsbudgeten. I
England har också en tådan politik stor sympathi
bland hela medelklassen, sedan de
skattskyldige nu under loppet af många år fått
vidkännas så dryga tillökningar i beskattningen
i och for de gigantiska rustningar och dermed
förenade utgifter, som den slipade Lord
Fal-mers ton, aristokratiens förnämsta hjelpare
under en liberal yta, förstått att åstadkomma
genom stt skrämma sina landsmän för
Napoleon (som emeLertid varit hans bäst* vän),
och derigenom afvända folkets med hvarje dag
tilltagande anspråk på den lätteröfrade, me»
alltid uppskjutna psrlamentsrefonnen.
Danska regeringen visar sig med lika
mycken klokhet som kraft rätta sig efter de
nya förhållanden, i hviika landet olyokligtvie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
