Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1861
En ropande röst i ödemarken.
AU
Prosten och Kyrkoherden, R. af K. Fr. H. L.,
LAR§ LBVI L E§TADll §
stilla arsomnade
i Pajala presigård den ti sistlidne Februari,
I en tider af Cl Sr, 1 månad och 11 dagar,
sörjd af maka, barn och barnabarn;
varder endast pS detta slu deltagande vänner och
bekanta lillklnnagifvet.
Predikanten, botanisten och
lapparnas vän, Lars Levi
Læstadius död.
Rörande den aflidne prosten L. L.
Læstadius torde följande biografiska
notiser förtjena här omnämnas. Han föddes
i Arjeploug af Piteå Lappmark den io
Januari 1800 af föräldrame bergsfogden
vid Nasafjells silfververk, Carl Læstadius
och Anna Lena Jansdotter; undervisad
hemma af föräldrame i nödiga
kristen-domsstycken, flyttade han vid åtta års
ålder till Qvickjock af Luleå Lappmark,
hvarest han jemte brodern Petrus
Læstadius erhöll vidare undervisning af en
äldre broder, då varande komministern
i Qvickjock, magister Carl Eric
Læstadius, hvarefter han jemte brödren Petrus
Læstadius skickades till Hernösands
gymnasium i slutet af September 1816; efter
att hafva genomgått Hernösands
gymnasium, företog han en botanisk resa i
slutet af Juni 1819 genom
Ångermanland, Medelpad, Jemtland och derifrån
öfver norska gränsen till Trondhjem
samt vidare norrut längs efter norska
kusten till Vefsenfjord, samt derifrån
öfver norska fjellryggen till födelseorten
Arjeploug. Såsom varande i fattiga
omständigheter och försedd med endast 50
rdr rgs för hela resan, måste han utstå
många äfventyr, vandra till fots och
sjelf bära sin packning, stundom följa
med posten och dervid vaka flera nätter.
Dock upptäcktes under denna resa en för
Skandinaviens flora ny ormbunke.
Vid Upsala universitet fortsattes
studierna 1820 och med understöd af K.
Vetenskapsakademien, företogs om
sommaren 1821 återigen en botanisk resa.
Sommaren 1825 reste han som missionär
i Piteå Lappmark och besökte lapparne
Kyrkoherde Lars Levi Laestadius.
i deras kåtor ända till Saltenfjord,
hvar-vid äfven botaniserades och upptäcktes
nya vextarter för Skandinaviens flora.
Ifrån år 1826 till 1849 har han varit
stationerad som pastor i Torneå
Lappmark. Till de presterliga meriterna tillägges
att han blifvit utnämnd till kyrkoherde
i Pajala konsistoriella pastorat den 27
Oktober 1848. Bland de af trycket
ut-gifna afhandlingar märkas: Tåluts
Supt-sasak eller en Biblisk historia på lappska
språket, tryckt i Hernösand 1844; några
tryckta predikningar på finska språket,
tryckta i Piteå, samt dessutom
månadsskriften En ropandes röst i öcknen,
tryckt i Piteå i tre årgångar. Han
inträdde i äktenskap i Mars 1827 med
ny-byggardottern Brita Cajsa Allstadius från
Qvickjock, af hvilket äktenskap föddes
femton barn af hvilka 11 ännu lefva.
Norden.
Luleå.
Hans stora lifsverk —
læstadianismen.
Till de mest egendomliga och
märkvärdiga företeelser inom något
kyrkosamfund hörer utan tvifvel den lika vidt
omfattande som genomgripande andeliga
rörelse, hvilken framkallades genom en
mans lärareverksamhet. Nedbrytande i
sin väg gamla sedvänjor och åsigter,
gamla oseder och hemsynder, andelig
höghet och köttsligt kristendomshat,
religiös otro och indifferentism, gick
denna rörelse fram, oemotståndlig till
sin kraft och besynnerlig till sina former,
hvilka hos mången kristendomsvän väcka
en förvåning, blandad med tvifvel om
det tillbörliga i desamma. Ännu sedan
grafven slutit sig öfver den mans stoft,
hvars predikan var det hufvudsakliga
medel, hvarigenom denna hvälfning
åstadkoms, har densamma, om än dess
högsta svallvågor lagt sig, bibehållit sin
egendomlighet, huru mycket den än i
några sina förgreningar må hafva
förlorat af sin religiöst-sedliga karaktär.
Denna utomordentliga rörelse på det
kyrkliga området erhöll vid sin början
och behåller ännu ett skaplynne,
hvarigenom den intager ett eget rum ibland
kyrkliga lifsyttringar, om det än icke
kan förnekas, att hos den samma finnas
åtskilliga slägtdrag, som erinra om andra
företeelser inom samma vigtiga område.
En intressant sida af den andliga
hvälfning, som framkallades genom
väckelsepredikanten i Karesuando, var ett
slags upplifvande af de första kristnas
agaper, då förhållandet gjorde det
be-höfligt, att de fattiga bespisades på de
förmögnares bekostnad. När andeliga
föredrag skulle hållas i enstaka
bondgårdar, förde de, som i ekonomiskt
hänseende voro bättre lottade, födoämnen
med sig för eget och fattiga trossyskons
behof och möjliggjorde dermed sådana
gemensamma måltider. Dessa kallades
också rakkanden aterioita, hvilket på
svenska just betyder kärleksmåltider.
Märkvärdig är den försakelse af alla
lyxartiklar till förmån för allmänna
välgörenheten, som gjorde sig allmänt
gällande. Qvinnorna refvo bort örringame från
sina öron, fingerringarne från sina fingrar
och guldkeden från sina halsar.
Det dröjde ej länge, innan den
læ-stadianska rörelsen utbredt sig öfver
hela Torne Lappmark och angränsande
delar af Norge och Finland. Innan den
energiske mannen slutat sin bana, hade
læstadianismen vunnit fotfäste i nedre
Torne elf belägna socknarna af Sverige,
trängt sig in i Finland fram till Uleåborg
och eröfradt allt vidare terräng i det
nordliga Norge.
J. A. Englund.
Teologisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
