- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
213

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1842

Naturläkaren Kisa-Mor.

Döde 1 Orten.

Den för sin Medicinska insigt Vidt-

HB besökta Madame IMarle Jaens-

KsM SOI1 • pt Cathrineberg i Horns

Socken den 27 Februari 1842, i en ålder

af 50 år, 8 månader ocb 21 dagar.

*



Maria Jaensson föddes den 6 Juni
1791 i Nerike. Hennes fader var känd
för sina stora kunskaper inom
läkekonsten och kallades allmänt för Läke-Jan.
Han hade af sina fäder ärft urgamla
recepter, hvilka vid hans död tillföllo
dottern Maria.

Maria gifte sig tidigt, fick tvä barn
hvilka dogo i späd ålder. Äktenskapet,
som ej var lyckligt upplöstes och Maria
började ägna sig åt det kall, som skulle
göra hennes namn riksbekant.

Efter skilj smässa antog hon namnet
Jaensson. På kallelse af en f. d.
Gruf-fogde i Östergöthland, W-son, reste hon
år 1814 till Horns socken i nämnda
provins. Som hon trifdes der och fattat
tycke för orten, bosatte hon sig på en
liten egendom kallad Katrineberg i
Horns socken, hvartill Kisa var
närmaste gästgifvaregård, dit hon i början
vanligen stämde rådfrågande patienter sig
till möte och hvaraf hon fått sitt
riks-kunniga tillnamn af Kisa-Mor.

Här lefde hon och verkade en lång
följd af år, anlitad af sjuka personer
af alla kön och åldrar, stånd och
förmögenhet ; och oftast af sådana, som redan
blifvit af sina vanliga läkare förklarade
obotliga; men från henne gick likväl
sällan någon hopplös. Till och med från
hufvudstaden anlände personer, för att
af henne hemta råd och hjälp.

Ett offentligt erkännande af sin
förmåga erhöll Kisa-Mor 1825, då hon vid
ett besök i Stockholm fick
Sundhetskollegiets på föregången pröfning
grundade, öppna tillåtelse att fortsätta sin
praktik. Hennes operationer voro ofta
oerhört smärtsamma och medicinen
grundade sig på de gamla recepten hon ärft.
*



När man hörde Fru Jaenson tala,
fordrades en verklig själsspänning för att kunna
rätt uppfatta allt. Hon sade icke gerna
en sak två gånger och använde i sitt tal
ofta djerfva bilder, lånade från de mäst
olikartade föremål: dervid inflöto icke
sällan episoder, utan att sjelfva ämnet
likväl derför lemnades ur sigte. Att en
stark själ der herrskade, derom kunde
man intet ögonblick tvifla, sedan man

Maria Jaensson.

Kallad Kisa-Mor.

hört henne. Måhända var det detta
ovanliga framställningssätt, som gifvit fart
åt det rykte, man hört omtalas, att
hon skulle nog mycket begagna
spirituosa. Jag såg intet spår deraf.

Mycket af anatomiska studier fattades
henne, ehuru till berättelserna hör, att
hon som yngre, icke försummat för detta
ändamål besöka afrättsplatsen och
kyrkogårdar. Men till läkarekonsten, liksom
andra yrken och måhända ändå mera,
fordras icke blott en grundlig kunskap,
utan äfven förmågan att förstå
omständigheterna, att genomskåda den sak, som
är i fråga — och denna förmåga, som är
geniet i inskränktare mening, den hade
hon, efter min öfvertygelse, medfödd i
hög grad. En patient.

Visa öfver Kisa-Mor.

Melodi: Movitz vik mössan m. m.
Visst hon förtjenar också sin visa,
Lika väl som någon an,

Den verldsbekanta Gumman i Kisa,
Mindre qvinna, mera man.

När hon satte sig ner uppå sin ände,
Folket anlände,

På dem hon kände,

Böjde och bände,

Rände

Labben in än här, än der.

Ja, denna gumma är icke mera,
Ryktbar nog uppå sin tid.

Mången långt sämre lärt praktisera,
Fast sin bok han läst med id.

Snillet är, om rätt jag minnes,
Hvarhelst det finnes,

Sådant till sinnes,

Att det ej hinnes,

Vinnes

Genom träl, men Gudars nåd.

C. F. Dahlgren.

— Hos A. Bonnier i Bazaren, och
de flesta öfrige Hrr Bokhandlare
nyss utkommen, å 28 sk. bko.

^affcnläfiarcn,

eller om Bad- och
Brunnsinrätt-ningen i Gräfenberg, med noga
beskrifning öfver Priessnitzska
Kurmethoden och anvisning att
grundligt bota mot 30 de
vanligaste, kroniska och akuta
sjukdomar: gikt, reumatism, veneriskt,
hemoroider, hypokondri, febrar,
inflammationer, kolera, influensa,
etc.

En Handbok så vid kurens
bruk, jemväl hemma, som för
helsans vård i allmänhet; jemte
Bihang om några hästsjukdomar,
af

ZKarl ZMunde.

2:dra öfversättningen från 3:dje
originalupplagan. Obs.! Boken
rekommenderas af Priessnitz.

Giktpapper.

— Undertecknad har från London
som prof inbekommit ett mindre parti
Giktpapper, hvilket har den egenskapen,
att pålagdt de ställen, som äro besvärade
af gikt, inom 24 timmar helt och hållet
eller åtminstone till största delen
för-drifva densamma. Denna uppfinning har
väckt det största uppseende i de flesta
Europeiska städer för sin välgörande
verksamhet, hvarföre man hoppas den
äfven här skall blifva välkommen.
Priset å hvarje ark är 24 sk. Bko och
behagade de, som önska sig pr porto
deraf tillsänd t, bifoga 2:ne lods porto
för hvarje ark.

L:s Gust. Rylander.

Blodiglar, friska och goda,

försäljas i minut och parti i huset Jtt 18 vid Gustaf Adolfs
torg, 4 trappor upp; hålles öppet från kl. 7 förm. till kl.
8 eflcrm. A. PIHLGREN,

______Blodi gelshandlare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free