- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
190

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1838

Kungagunstling blef Kungahatare.

En ombytlig herre.

Sällan har nägon blifvit född med
vackrare anlag af naturen än M. J.
Crusenstolpe, son af vice Presidenten i
Göta Hofrätt, J. M. Crusenstolpe.

Efter att hafva vid Lunds Universitet
genomgått de akademiska studierna och
Hofrättsexamen, engagerade han sig i
Justitierevisionen som extra ordinarie.
Som sådan hade han det étourderie
att begära audiens hos Konung Carl
Johan för att presentera för honom en
broschyr, som han skrifvit. Carl Johan
beviljade den begärda audiensen.
Crusen-stolpes lätthet att uttrycka sig i förening
med hans sydländska utseende behagade
Konungen mycket, och audiensen räckte
länge. Snart förnyades den, och en gång
vid bortgåendet befallde Konungen
honom till middag samma dag.

— Vid middagen hände sig, att
Konungen tog Crusenstolpe vid handen
och presenterade honom för Drottningen
med dessa ord: »Madame! Se här en ung
man, som kan aspirera på allt.»

Crusenstolpe saknade alldeles den
ihärdighet, som är nödvändig, om man
skall kunna sköta en trägen tjänst.
När han blef Assessor i Hofrätten, skötte
han denna tjenst med mycken ifver,
men det räckte icke länge; snart
svalnade nitet, och han fann tj ensten
odräglig.

Crusenstolpe hade en liten enskild
förmögenhet. Vid 30 års ålder gifte
han sig med sin kusin, en Fröken T.
Palmstruch, och fick med henne äfven
något. Hon hade en bror. Löjtnant
Palmstruch, som dog helt ung, då äfven
hans förmögenhet tillföll Crusenstolpe.
Genom sin lättsinnighet förstörde han
snart icke allenast allt detta, utan äfven
allt hvad svärmodern egde och blef för
skuld insatt på Gäldstugan.

Crusenstolpe hade trott, att genom den
stora ynnest, hvaruti han stod hos
Konungen, skulle han alltid ha sin fulla
utkomst för sig och familj antingen
genom någon indräktig tjenstebefattning
eller på annat sätt, och att han således
icke behöfde hushålla med sina egna
tillgångar.

När han nu fann, att han häruti
bedragit sig, beslöt han att alldeles kasta
om; och han var således icke väl
ut-sluppen från Gäldstugan, förrän han
uppträdde som oppositionsman emot
Regeringen.

Den mannen har förstört min
historia.

Carl XIV Johan.

Crusenstolpe borde först ha spö,
och sedan komma in i Svenska
Academien.

Hans Järta.

*



Denna litteratur är skandalens.
Ordet är slägt med vårt skända,
och förenämnde litteratur således
p& Svenska: det skändliga
skrift-ställeriet.

Erik Gustaf Geijer.

Det var hos honom en stor
missräkning, att Oppositionspartiet, som ganska
väl kände hans lättsinne och ostadighet,
icke brydde sig om honom, och han stod
nu på den punkten att hafva förlorat
förtroendet hos alla partier. Det
återstod för honom icke annat parti än att
blifva skriftställare. Hans broschyrer
utmärkte sig merendels för ohejdade
utfall mot Carl Johan och Grefve M.
Brahe, hvilket icke lände honom till
heder efter alla de välgärningar, han af
dem åtnjutit, och nedsatte honom
mycket i hederligt folks aktning.

Georg Ulf sparre.

Crusenstolpe åtalas för
Majestätsbrott.

Tryckfrihetsmålet mot »Ställningar och
Förhållanden» var den 30 April före i
Stads Kämnersrätten. Aktor ämnar
åtala assessor Crusenstolpe efter 5 Kap.
1 § Missgern. Balken som handlar om
lasteligt tal emot Konungen.

Det åtalade stället.

––––På det att ingenting skulle

fattas ens i draperiet af Konseljens
obehöriga förfarande uti detta
befordringsmål, är, enligt Stats-Tidningens uppgift.
Herr Hof-Marskalken Fleming befordrad
till Major i Svea Lif Garde d. 28:desistl.
Januari. Almanackan utvisar, att d. 28
i år inföll på — en Söndag. Således ett
Sabbatsbrott på köpet! Nog vet jag, det
Skriften tillåter att på Söndagarne draga
oxen ur brunnen; men befordringar af
Hofvets dignitärer höra till en helt
annan kategori. Konseljen, som säkert
inser detta utan förestafning, har
sålunda vid detta tillfälle brutit snart
sagdt både emot Guds och verldslig och

konstitutionell lag —–––-

M. J. Crusenstolpe.

Ett egendomligt regeringssätt.

Grefve M. Brahes utnämningsmemorial
var dateradt den 28 Januari —
Konungens namnsdag. Antagligen har Grefve
Brahe denna dag haft enskild
föredragning i Konungens sängkammare, då
H. Maj:t godkänt Brahes förslag. Men
egendomligt är, att när utnämningarna
först fingo laga kraft genom att
föredragas och af göras i Konseljen d. 2
Februari, Statsrådets ledamöter utan i
protokollet synlig reservation läto en
dylik oformlighet passera, som att
fullmakterna skulle antedateras 5 dagar.

En skicklig skandalskrifvare.

Då Crusenstolpe skrifvit om Konseljen,
att en utnämning, den han ansåg alldeles
orättvis, skett på en Söndag och
konseljen derigenom begått Sabbatsbrott
och således brutit emot både Gudomlig
och mensklig lag, trodde sig Konseljens
ledamöter, samt Hofkansler von
Hart-mansdorff kunna göra sak med
Crusenstolpe, till hvilken de länge haft ett
gott öga för hans retsamma skrifveri.

C. A. Breitholtz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free