Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
föräldrar utan att säga dem hvarför, ocli om ni än
kunde undgå detta, skulle de kanske dra
slutsatser, som vore ännu mera komprometterande för
er far. Nej, detta kan inte, får inte ske. Vill
ni lofva mig, att jag får ha ett ord med, innan ni
fattar något beslut? Lofvar ni att anförtro er först
till mig, om någon ingifvelse skulle komma
öfver er?
— Det lofvar jag, svarade Agnes utan
betänkande.
— Ni tror då, att jag vill er väl? frågade
han och lutade’ sig ned, så att han med ett af sina
ögon såg in i hennes.
— Det tror jag, svarade hon och besvarade
tacksamt hans blick. Derpå reste hon sig upp;
hon kände sig ej det ringaste trött längre,
såupp-lifvande verkade om också blott ett enda vänligt
ord på henne. Han följde henne Nybrogatan
uppför och sade, innan de skildes:
— Tack för denna stund! Det är så sällan
jag får tala med er; der hemma Hos er går det
inte an. Om jag hade ett hem, skulle vi kunna
få träffas der, men jag är tyvärr en gammal
enstöring —
— Kunde vi inte träffas ute liksom i dag?
frågade hon naivt.
Han betraktade henne öfverraskad. Hon märkte
det och sade:
— Vore det någonting ondt i det?
— Naturligtvis inte, skyndade han sig att
svara. — Således — i dag åtta dagar till vid
samma tid och samma ställe som vi möttes i dag?
— Jag skall komma, om det är möjligt. —
Nästa gång de träffades ute, var det Agnes,
som talade. Hennes faderlige vän ville ha några
närmare upplysningar om hennes barndom och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
