- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
22

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

sig tätt intill fosterbrodern, och han slog ena
armen omkring hennes lif. Om någon varit till hands
och betraktat dem i ett sådant ögonblick, skulle
han i Agnes’ ansigte ha funnit alldeles samma
uttryck af melankolisk njutning, som hvilade
deröfver, då hon satt i fönstersmygen med dockan i
famn och lyssnade till regnets entoniga smattrande.

Martin läste rent vid fyra års ålder. Det
hade gått af sig själft; de qvällstunder, fadern egnat
åt hans undervisning, voro lätt räknade, och livad
lian derunder lärt sig var endast en ringa
begynnelse till hvad han sedan lärde sig på egen hand.
Han hade ett ovanligt läshufvud, den gossen. Och
ingen visste, när han läste; han lekte ju hela
dagarne. Då han var åtta år, hade lian läst igenom
nästan allt hvad som fans på den lilla bokhyllan
i sängkammaren, både resebeskrifningar och
landt-bruksböcker; uppbyggelseliteraturen deremot
lemnade han å sido. Han hade i mycket bestämd
ton förklarat, att ingen annan än han skulle läsa
med Agnes, och lektionerna togo snart sin början,
men det såg ut som om Martin tagit sig vatten
öfver hufvudet, ty systern hade svårt för att fatta
och gjorde ytterst långsamma framsteg. Icke var
det vilja, som saknades. Hon ansträngde sig, så
att svettdropparne perlade vid tinningarne och det (
lilla ansigtet blef alldeles purpurrött, men lärarens
tålamod, som just ej var särdeles stort, sattes dock
ofta på hårda prof. Hon tffg ödmjukt emot hans
förebråelser, äfven om de ibland ej voro så
alldeles rättvisa; den tanken skulle aldrig kunnat falla
henne in, att ej Martin alltid* hade rätten på sin
sida.

En dag öfverraskades barnen af en stor
nyhet Martin skulle bort, i skola. Kyrkoherden i
en grannsocken ett par mil derifrån hacle under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free