Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
grindarnes borttagande att belöna krigiska be-
drifter med svärdsordens kommendörsgrad, till
och med om det skulle vara med stora korset,
än att skicka en föjtblåsare, låt vara, om han
också bara blåste okarina, med en generalmajor,
då han kommer från en glad tillställning på
Hasselbacken, och icke behöfver någon lykttän-
dare häller följa honom hem, sedan vi fått både
gas och elektriskt ljus.
”Låt oss bara tänka oss, hur det skulle ta
sig ut”, sade revisor Andersson i ett sällskap,
där frågan dryftades, ”om amiral Haijenflykt,
hvilken vi ju för öfrigt önska alla möjliga ut-
märkelser, ty han är en glad fosterlandsvän,
skulle hvar natt han är på hemvägen från en
treflig tillställning ha en örlogsmatros med skepps-
lanterna framför sig och bak om sig en musikant
som blåste af alla krafter. Det vore nog en stor
och verkligen klassisk hedersbetygelse, men jag
tror, att amiralen skulle föredraga att åka i hyr-
vagn, till och med i åkaredroska utan en enda
lykta.”
Man var dock icke så alldeles öfvertygad,
tycktes det i detta sällskap, att revisorn själf
skulle afslå en lykta och en flöjt, om han med
dem kunde få sig ett berömdt namn. Han har
i alla sina dagar sträfvat efter att göra sig be-
märkt, att man skall tala om honom och säga
när man ser honom på gatan:
”Se där går vår bekante Andersson.”
Ännu hällre kanske har han önskat, att tid-
ningarna skulle skrifva:
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
