Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Bröllopet stod i Phoenix” festvåning och be-
vistades till och med af öfverståthållaren samt
ett stort antal stadsfullmäktige. Det var ett fint
bröllop. Brudgummen kände sig lifvad och höll
på att glömma bort fromheten, men erinrade sig
lyckligtvis, att man snart skulle uppföra en stor
byggnad för missionsverket bland tunguserne,
hvarför han vid hvarje glas anförde ett bibel-
språk och, när champagnen kom, läste upp en
hel psalmvers.
Hans anbud på uppförande af den tungu-
siske missionsbyggnaden antogs naturligtvis, men
kostade missionsverket en dryg summa.
Ett par år efter sitt giftermål ansåg Jepson
sig vara tillräckligt rik och började fundera på
att draga sig till baka. Under det han gjorde
upp praktfulla planer för framtiden, mötte han
en dag sin gamle kamrat Erikson. Denne gick
i sin arbetsdrägt och trodde icke, att rike bygg-
mästaren ville se honom.
”God dag Erikson”, sade byggmästaren, ”hur
har du det nu för tiden?”
”Tackar som frågar”, svarade Erikson. ”Det
knallar och går, men inte går det bra just.
Byggmästarne prässa musten ur 0ss.”
”Och arbetarne äro så lata, att man inte får
någon must ur dem”, svarade byggmästaren.
”Det skall Jepson inte säga. Ja, jag kallar
honom för Jepson se’n gamla tider.”
”Gå på med det, käre Erikson”, sade bygg-
mästaren helt nedlåtande. ”Vi ha ju känt hvarann
förr.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
