Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
under det höstregnet strömmade ned, men hon
kunde ej häller, ty hon egde ej mer någon kappa,
knapt en klädning.
Många gånger hade hon ämnat skrifva till
fadern och söka hans hjälp. Men till hvad skulle
det tjäna? Den stackars komministern förmådde
ej bispringa henne. Hvarför bedröfva den gamle
mannen? ... Nej, någon hjälp fans icke, om Pe-
trén ej kunde förverkliga sin plan.
Hon hade dock länge ansträngt sin hjärna
för att finna ut något sätt att förtjäna pengar.
Men hvart skulle hon taga vägen i den främ-
mande staden ? Hennes värdinna, som intresserade
sig för henne, förklarade, att det vore mycket
svårt att slå sig ut i Stockholm.
Den unga kvinnans kunskaper voro ej häller
synnerligt många. Och hvar skulle hon få något
kroppsarbete, då barnen hindrade henne?
” Åh, du skall få se, att jag den här gången
hittat på det rätta”, bedyrade Petrén, och till-
försigten lyste åter ur hans afmagrade ansigte.
”Jag skrifver genast ett cirkulär och skickar till
alla tidningar och framställer planen samt bjuder
dem mitt korrespondentblad för halfva priset mot
hvad den gamla stockholmskorrespondensen ko-
star. Det måste lyckas. Tänk dig, Klara, halfvå
priset. Det fins väl ingen tidningsutgifvare som
är så dum, att han ej ville spara in hälften af
kostnaderna. Det inser du nog.”
Klara Petrén stirrade betänksamt framför sig.
Men så gret Ofelia och frågade, hvarför de icke
finge en brasa i kakelugnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
