Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under det pedellen också bugar sig kanske, ty
populariteten återfaller på hela läroanstalten, men han
stannar vid katederns fot.
Ernest Legouvé har ett särdeles fint, nobelt och
intelligent ansigte. Han är gråhårig och tyckes vara
omkring sextio år. Hans stämma är behaglig, utan
att vara särdeles stark. Hans sätt att föreläsa
intager till hans fördel och bidrager att höja den
njutning, som föreläsningens innehåll skänker. Det var
från samma kateder, Legouvé redan för öfver tjugu
år sedan föreläste den Histoire morale des femmes,
som sedan i bokform gjort sin rund kring den
bildade verlden och numera finnes i en förträfflig
öfversättning äfven på svenska. Sannolikt är det icke
för flertalet af våra läsare obekant, att Legouvé
också arbetat för teatern och bland annat, jemte
Scribe, författat »Adrienne Lecouvreur»,
»Bataille de dames» och »les Contes de la reine de
Navarre». Det var i den förstnämnde af dessa pjeser,
som Rachel hade en af sina största triumfer. Den
för Rachel skrifna, men af henne icke spelade och
sedan på italienska öfversatta Medea, i hvilken Ristori
utmärkt sig, är också Legouvé’s verk. Att Legouvé
är ledamot af franska akademien, behöfver
sannolikt icke påpekas.
Det är för mig omöjligt att här kunna återgifva
Legouvé’s ypperliga föredrag, men en antydan derom
anser jag mig likväl böra försöka, ty denna
föreläsning tillhör historien om Paris i våra dagar.
Föreläsaren talade om möjligheten af olika religiösa åsigter
inom en och samma familj och med anledning deraf
äfven om de religiösa skiljaktigheterna i samhället
samt om de i sammanhang dermed vanligtvis
framstående politiska meningsolikheterna. Om, sade
Legouvé, katolikerna stå på den ena sidan, och på den
andra befinna sig demokraterna, de fria tänkarne,
vännerna af framåtgåendet, hvem bör då först och
främst visa sig tolerant? Det böra vi, demokraterna,
menade Legouvé. Han förstår mycket väl, att
ungdomen kan känna sig retad och frestad att blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
