Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 GOSSEN SOM VILLE FRIA
så levde de gott på vad de förtjänat under en tid. Men
när pengarna togo slut fanns det inte mera mat i huset,
och då sa gumman åt sonen att han måste ut och söka
sig arbete, för annars skulle de få svälta ihjäl båda två.
Men sonen tyckte det var bättre att gå till mor i Hålet
och fria till hennes dotter, och gumman tyckte att
eftersom han nu hade så snygga kläder så kunde han
gärna försöka sin lycka. Pojken tog fram sina bästa
skor och borstade dem så de blevo så blanka att han
kunde spegla sig i dem, och så gick han. Vädret var
detsamma som förra gången, solen sken men det var
blött på marken, och fastän han gick en annan väg än
förra gången så kom han ändå till myren, och när han
skulle hoppa från tuva till tuva för att inte smutsa ner
sina skor, så plumsade han rätt som det var 1 kärret
och sjönk med faslig fart ner genom jorden. Där nere
gick råttan med EE OR och svansade sig och tog
hjärtligt emot honom.
»Är du här nu igen, lille gossen min», pep hon. »Det
var rart av dig att komma igen så snart. Men du får
ge dig till tåls en stund ännu, för min utstyrsel är inte
riktigt färdig. Nästa gång du kommer tillbaka så skall
allt vara klart.»
Och så gav hon honom att äta och när han skulle gå
så fick han en ullgarnsända att hålla i hand och han
skulle göra som förra gången och säga detsamma som
+ då, sa hon.
»Gud vare lov att jag kom därifrån», sa pojken när
han stod där uppe igen. »Dit ska jag då akta mig att
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
