Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GRÖNE RIDDAREN 83
och hur han nu bar sig åt så vann han, och hur han
sen bar sig åt så köpte han med sig hem det som styv-
döttrarna önskat sig. Men vad hans egen dotter bett
honom om, det glömde han. Han ställde till ett stort
gästabud för att fira sin seger, och vid gästabudet fick
han. syn på den gröne riddaren, och då kom han ihåg
sig och hälsade riddaren från prinsessan. Riddaren tac-
kade för hälsningen och gav kungen en bok, som såg ut
som en psalmbok, med pärmar som gick att knäppa ihop.
Boken skulle kungen lämna till prinsessan, men han
fick inte öppna på boken, och det fick inte prinsessan
heller, förrän hon blivit ensam. Sedan kriget och gästa-
budet voro över kom kungen hem igen och han var
knappt kommen innanför dörren, förrän styvdöttrarna
kastade sig över honom för att få vad han lovat dem.
Och han plockade fram presenterna. Hans egen dotter
däremol höll sig stilla bakom de andra och frågade inte
efter någonting, och kungen kom förstås inte ihåg boken,
förrän en gång när han skulle gå bort och satte på sig
de kläder, som han haft vid gästabudet, då fick han
tag i boken när han stack ner handen i fickan för att
ta fram sin näsduk. Då gav han prinsessan boken och
hälsade från den gröne riddaren att hon inte skulle få
öppna den förrän hon blivit ensam.
När hon om kvällen satt ensam på sin kammare öpp-
nade hon boken. Först hörde hon den allra vackraste
musik, så vacker att hon aldrig hört maken, och strax
därpå stod den gröne riddaren där. Han berättade att
boken var förtrollad, så att när hon öppnade den kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
