Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
professor rätteligen torde böra betecknas som en viss
brist på disciplin i tänkandet
Et t exempell I det ovan citerade sammanhanget
påstår prof. Norström att naturvetenskapen är »naiv
då den vill trösta oss över förlusten av vårt jag med
molekylens evighet».
Naturvetenskapen lär visserligen att materien är
oförstörbar, men några eviga molekyler känner den
ej till. Endast under en förutsättning skulle man
kunna tala om sådana tingestar, nämligen efter in*
trädandet av en allmän världsdöd. Men mig veterligen
har ännu ingen naturforskare gjort sig skyldig till den
hårresande stupiditeten att vilja trösta oss över för*
lusten av vårt jag med molekylens evighet i en abso*
lut orörlig, för evigt slocknad världsrymd. En helt
annan sak är, att man från materialistiskt håll någon
gång framhäft det relativt trösterika i att den materia,
varav vår kropp består, efter vår död åter kan leva
upp till nytt liv i andra organismer, en tanke som
formats ut i vackra vers av för övrigt ganska subtila
poeter (t. ex. Viktor Rydberg: En blomma.)
Ett annat exempell I sitt genmäle yttrar prof.
Norström mot slutet följande:
»Vad jag nu velat säga i min bok är det enkla och föga
-märkvärdiga, att om man stannar vid naturvetenskapens sista
•ord, ordet om alltets förgängelse eller rättare, den oupphörliga
växlingen mellan alltets daning* och upplösning, så förbytes etc.
Vad är nu naturvetenskapens sista ord? I ena
ögonblicket är det ordet om alltets förgängelse d. v. s.
* Kurs av B. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
