Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så väl genom mutation som på grund af direkt inverkan
af yttre faktorer kan ge upphof till nya arter.
Det ges emellertid ännu en väg, på hvilken nya
arter kunna uppstå i naturen. Då denna sidan af saken
är värd sitt eget kapitel, skola vi i en följande artikel
i korthet referera, hvad de sista årens forskning bragt
i dagen angående bastardbildningen och dess betydelse
för uppkomsten af nya arter.
II.
Upptäckten att växterna äga könsorgan, och att
det äfven hos dessa oskuldsfulla väsen försiggår en
befruktning, fullt analog med den hos djuren, gjorde det
äfven sannolikt att man i växtriket skulle kunna
påträffa eller måhända med konst framställa
bastarder, d. v. s. korsningsprodukter mellan olika arter,
liksom mulåsnan är en korsning mellan åsna och häst.
Eedan 1719 lyckades det också en engelsk
trädgårdsmästare att framställa en bastard mellan två nejlikarter;
den förste, som i vetenskapligt syfte framställt en
växt-bastard, är troligen vår landsman Linné (1759), hvars
arbeten på detta område dock voro alltför
dilettant-raässiga för att kunna leda till bestående resultat.
Någon vetenskaplig betydelse erhöll forskningen på detta
område först genom tysken Kölreuter’s undersökningar
(1760—1780), hvilka visserligen blefvo så godt som
obeaktade af samtiden, men numera allmänt erkännas
som förstklassiga arbeten. Kölreuter’s undersökningar
ha sedermera fortsatts, i främsta rummet af franska
och tyska forskare, bland hvilka senare den katolske
prästen Gregor Mendel måhända intar hedersrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
