- Project Runeberg -  Fragment och miniatyrer /
26

(1904) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett sådant klänge retas, d. v. s. utför en krökning kring
den berörande kroppen, om man på detsamma lägger
en gambit af blott två milligrams vikt, medan
människan på de känsligaste ställena af huden först spårar en
beröring, som är tio gånger starkare.

En annan betingelse för att vi skola förnimma en
beröring är att närliggande delar af vår hud skola
sammantryckas olika starkt. I regeln äga nu alla fasta
kroppar, äfven de som för vårt öga te sig fullkomligt
glatta, små ojämnheter, som äro tillräckliga för att
påverka huden olikformigt, så att det berörda föremålet
förnimmes utefter hela sin yta. Härmed sammanhänger
det, att när vi sticka ned handen i en vätska t. ex.
vatten eller kvicksilfver, så känna vi beröringen med
vätskan endast vid själfva vätskeytan, där en
tryckdifferens eger rum. Denna okänslighet för vätsketryck
återfinna vi hos växterna, men här ännu starkare
utpräglad. Man kan bespruta ett klänge med en kraftig
vattenstråle eller kvicksilfverstråle, utan att den minsta
krökning förspöijes. En sådan inträder genast om
kvick-silfret innehåller fasta kroppar t. ex. dammkorn. Att
denna okänslighet gentemot vätskor är af stor betydelse
för klängväxterna, inses lätt, om man betänker, till
hvilka meningslösa rörelser i motsatt fall en regnskur
skulle föranleda klängena.

Ännu en tredje betingelse måste vara uppfylld för
att vårt känselsinne skall påverkas: beröringen får icke
vara oföränderlig utan måste ske i små, tätt på
hvarandra följande stötar. Detta tyckes stå i strid med

den dagliga erfarenheten, då vi ju mycket väl med
känseln förnimma en kropp, som vi, efter hvad vi tycka,
hålla orörlig mellan fingrarne, men vi måste härvidlag
komma i håg, dels att vi alltid darra om än helt litet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbfragment/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free