Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
dessa skolor icke lyckats samla och framför allt icke att
bibehålla ett större antal elever.
Här har förelegat en djupt känd brist. Men vi ha nu
kommit i annat läge. Genom riksdagens, man kan säga
epokgörande, beslut den 8 maj 1918 angående praktiska
ungdomsskolor skapades möjligheterna att genomföra en
efterlängtad reform. Göteborgs stadsfullmäktige beslöto också i
somras på förslag av folkskolestyrelsen, att vid stadens
folkskolor upprätta obligatoriska fortsättningsskolor av ny typ.
I dessa skolor äro hädanefter alla gossar och flickor, som
genomgått den egentliga folkskolan, pliktiga att inträda det
läsår, som följer närmast efter det de lämnat den egentliga
folkskolan. Fortsättningsskolplikten kan dock även fullgöras
i annan skola, som meddelar en undervisning, som minst
motsvarar fortsättningsskolans, alltså t. ex. i de av mig förut
nämnda högre folkskolorna eller i folkskolans högre
avdelning. Skolplikten i fortsättningsskolan sträcker sig över 2 år.
Då ungdomen i denna skola förutsattes ha förvärvsarbete
eller, vilket i många fall torde gälla flickorna, vara till hjälp
i hemmet, tar skolan de unga i anspråk blott en begränsad
del av veckans arbetstid. I Göteborg anordnas därför dessa
skolor såsom endagsskolor, vilket betyder, att eleverna en
dag i veckan infinna sig i skolan, de övriga söckendagarna
däremot arbeta hos arbetsgivaren eller i hemmet. Under
sådana förhållanden är det givet, att förutsättningen för att
dessa skolor skola kunna nå sitt mål är att det uppstår ett
intimt och förtroendefullt samarbete mellan å ena sidan skolan
och å den andra sidan hemmen och arbetsgivarna.
Under utarbetandet av planerna för de nya skolorna har
jag också kunnat förvissa mig om att hland vidsträckta kretsar
av arbetsgivarna ett livligt intresse för dessa skolor finnes
och tro på att de komma att utöva en gagnerik, undervisande
och uppfostrande verksamhet. Och det är nog också så, att
dessa skolor krävas ej blott ur synpunkten av den utbildning
och uppfostran, som är villkor för att ett demokratiskt
folk skall kunna fritt ta vård om sina angelägenheter och
kunna bestå såsom kulturfolk. Nej, de komma helt visst även
att visa sig vara ett medel för att den enskilde arbetsgivaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
