Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
vilken utmärktes av en överlägsen klarhet och pregnans har
Rickert lämnat ett bidag till talbegreppets logik och visat
omöjligheten att betrakta talets elementer såsom rent logiska
föremål. Till talets väsen höra vissa oumbärliga alogiska
faktorer, såsom ett homogent medium och kvantum. Jag kan
för närvarande ej närmare ingå på dessa frågor utan
hänvisar till den nämnda synnerligen intressanta och givande
uppsatsen.
Poincaré har i sitt arbete La Science et 1’Hypothése
diskuterat de icke-euklidiska geometrierna och i sammanhang
därmed uppkastat frågan om de geometriska axiomernas natur.
Det har nu varit en både bland matematiker och filosofer
utbredd åsikt, att Kants kritiska rumlära skulle vara slutgiltigt
vederlagd genom tillkomsten av de icke-euklidiska
geometrierna samt att empirismen vunnit en avgjord seger. I själva verket
torde en sådan uppfattning bero både på ett misstag med
avseende på innebörden av Kants transscendentala teori och vara
en logisk cirkel, ty empirismen är icke en följd av en logisk
tolkning av de nya geometrierna utan utgör en dogmatisk
förutsättning.
Kant kan icke vederläggas genom tillkomsten av
motsägelselösa, alltså tänkbara icke-euklidiska geometrier, helt enkelt
därför att för honom den euklidiska geometrien icke är en
tankenödvändighet, utan har sina betingelser i formerna för
vår sinnliga åskådning. Hans problem är att uppvisa, huru
den euklidiska geometrien äger objektiv giltighet under
betingelse, att den empiriska åskådningen är möjlig blott genom
den rena, som är en funktion av förståndets syntes av den
enligt sinnlighetens form givna-mångfalden. De
transscendentala förutsättningarna för den euklidiska geometriens
objektiva giltighet kunna blott då tänkas bli upphävda av en annan
geometri, om man betraktar både rummet såsom en
verklighet och de geometriska vetenskaperna såsom avbildande
denna verklighet.
Redan J. R. Stallo har i sin bok The concepts and theories
of modern physics fullt övertygande kritiserat de s. k.
meta-geometrikernas empiristiska och begreppsrealistiska teorier.
Poincaré anser åter, att de geometriska axiomerna icke kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
