Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
skapens uppgift kan dock aldrig vara en fullständig
reproduktion af dessa tilldragelser, ty då måste den oafbrutet upprepa
hvarje förflutet i sin totalitet och skulle just därför alls icke
vara i stånd att uppfatta dem och att begripa i sin egenart
ett afsnitt af det förflutna såsom enhet i motsats till andra.
Så kommer Meyer nödvändigt till den frågan: hvilka
tilldragelser äro historiska i vetenskapens mening? Hans svar är:
“historisk är den tilldragelse i det förflutna, hvars
verksamhet icke uttömmer sig i momentet för dess inträdande utan
verkar vidare på den följande tiden och i denna alstrar nya
tilldragelser14. Här är således kausalbegreppet användt såsom
urvalsprincip. Och det är tydligen fråga om individuella
kausalrelationer, för hvilka den konstitutiva kausalkategorien
ligger till grund. I denna betydelse kan kausalbegreppet icke
vara princip för urval annat än under en förutsättning och
det är, att det gifves två verkligheter, en alltigenom
kausal-bestämd, och en, som icke är det. Nu skulle då för Meyer
den kausalbestämda verkligheten vara den historiska, alldeles
i motsats mot en annan åsikt, som i friheten ser det för
historien konstitutiva. Men allt detta är metafysik, som alls
icke har att skaffa med empirisk vetenskap och dess
metodologi. Just den verklighet, som ligger såsom material för
all vetenskaplig begreppsbildning, den må vara historisk eller
naturvetenskaplig, är ett sammanhängande helt af
individuella kausalrelationer. Därför måste man säga, att det i
verkligheten icke finnes någon gräns för verkningarna af
hvarje orsak. 44Du könntest kein Sandkörnchen von seiner
Stelle verru eken44, säger Fichte, 44ohne dadurch, vielleicht
unsichtbar fur deine Augen, durch alle Teile des
unermess-lichen Ganzen hindurch etwas zu verändern44.
Alltså måste tydligen kausalbegreppet få en annan
betydelse än det har med avseende på verkligheten — vi kunna
med Sergius Hessen kalla denna kausalitet för den primära
— för att det skall kunna vara användbart som historisk
princip. E. Meyer företager också en ombildning av
kausalbegreppet eller rättare, han förbinder med kausalbegreppet vissa
bestämningar, genom hvilka han anser, att det kan tjänstgöra
såsom princip för urval. Verkningarna äro visserligen, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
