Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
jämföra olika experimentella metoder vid inlärandet af en serie
meningslösa stafvelser. Å ena sidan användes en roterande cylinder, på hvilken
ett papper med stafvelserna är fästadt. Försökspersonen afläser genom
en springa i en pappskärm den ena stafvelsen efter den andra.
Exposi-tionstiden är så lång, att man bekvämt hinner läsa hvarje stafvelse.
Å andra sidan användes den enkla metoden, att papperet med
stafvelserna skrifna under hvarandra lägges på bordet. Öfver detta papper
lägges en tunn pappskifva, som täcker stafvelseserien. Men i
papp-skifvan är en springa, så stor, att den tillåter exponerandet af en
stafvelse. Försökspersonen för nu själf skifvan uppifrån nedåt öfver
staf-velseraden och afläser efterhvartannat stafvelserna. I det senare fallet
rättar försökspersonen expositionstiden efter behofvet. Användningen
af den roterande cylindern är första gången förenad med stora obehag
och svårigheter. För att inlära 12 stafvelser behöfde jag 63 läsningar,
under det jag med den andra metoden lyckades efter ungefär hälften
så många. Men 3:dje gången jag var försöksperson behöfde jag med
cylindern blott 27 läsningar. Det visade sig en stor och rask
öfnings-barhet. Sådana rent mekaniska minnesöfningar kunna utan tvifvel vara
af stor nytta att stärka koncentreringsförmågan, ty det är därpå det
egentligen hänger. De första läsningarna på cylindern voro påverkade
af en mängd distraherande faktorer. Öfningsresultatet är beroende på
förmågan att bortse från dessa faktorer.
Vidare har jag tagit del af några undersökningar, som en Hr
Deh-ning gör med afseende på det estetiska omdömets uppfostran, samt af
de arbeten en Hr Schröbler utfört med afseende på pröfning af barns
iakttagelseförmåga och minne af det iakttagna. Bägge dessa herrar äro
Meumanns lärjungar och det är M., som hänvisat mig till dem.
Schröb-lers arbete är en utveckling och i metodologiskt hänseende förbättring af
Sterns bekanta undersökningar af barns iakttagelse och utsago. Jag
kan inte här lämna någon utförligare beskrifning; då skulle detta bref
snart växa till en liten afhandling. Emellertid har jag tänkt mig och
äfven för Meumann föreslagit en förändring af Schröblers metod för
att kunna skilja mellan den egentliga iakttagelsen och minnet.
Schröbler går så tillväga, att han låter barnet betrakta ett föremål, en tafla
eller t. ex. en uppstoppad fågel, som sitter på en gren med ett fågelbo
— försöken utföras med afseende på en serie föremål — med
uttrycklig tillsägelse att uppmärksamt iakttaga. Därpå aflägsnas föremålet.
Barnet lämnar först en fri berättelse, af hvad det sett. Denna är i de
första skolåren mycket torftig. Därpå kommer förhör enligt en på
förhand uppställd serie frågor. Men vid detta kan man tydligen icke alls
veta, huru mycket barnet ursprungligen har iakttagit, man pröfvar blott
huru mycket som kan bevaras och reproduceras. Ju längre tid
förhöret tar, ju mer förbleknar och försvinner bilden af föremålet. Jag har
nu tänkt, att man med fördel kunde kombinera denna förhörsmetod
med en, där barnet före hvarje fråga finge helt kort se föremålet.
Dessutom kunde man vända om försöket och först framställa fråga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
