- Project Runeberg -  Hur Lars Anders och Jan Anders byggde gärdesgård /
198

(1914) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stilla död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig från sin plats, satt hon stilla och betraktade
denna avtärda kropp, vilken avtecknade sig i
täckets veck.

Och timmarna gingo. Det blev kväll. Månens
sken blev bjärtare och det låga rummet var ljusare
än på en mulen vinterdag.

»Du skall låta mig ligga kvar i min säng i
natt», sade den gamla modern, och hennes händer
famlade över täcket som om hon sökte något.
»Du skall ej vara rädd att ligga här inne, fastän
jag är död. Flytta mig inte ut i kammaren
förrän i morgon.»

»Var lugn, mor», svarade dottern. »Det skall
bli som I vill alltsammans.»

Och när hon såg, att den döendes händer
fortfarande famlade på täcket, som om de sökte
ett stöd, steg hon upp och satte sig på
sängkanten. I det hon böjde sig ned över den
döende, grep hon de darrande, skrumpna
händerna, knäppte sakta ihop dem och lade dem
över den gamlas hopfallna bröst.

Så satt hon en stund med sin ena hand
över moderns bädd. Och när hon till sist såg,
att den döendes blick höjde sig, som om den
gamla haft svårt för att dö, då sade dottern
med samma lugna röst:

»Slut nu era ögon, mor, i Jesu namn.»

Som om hon böjt sig för en barmhärtig
vilja, slöt den gamla sina ögon, utan ett ord
till svar. Det förnams en ryckning i hela hennes
kropp, och med dotterns hand vilande över sina
båda hopknäppta somnade hon in i den eviga
sömnen.

Men när hon sett, att allt var slut, gick
den gamla dottern, som nu var ensam, länge uppe
och sysslade i den tysta stugan. Hon tog fram
allt, som behövdes, och lade det vitt och rent
på bädden, till dess att hjälphustrun följande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larsanders/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free