Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidnings-Kalle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfäktare av dessa teorier påstå, att man bör gå sin
egen väg och vara glad för allt, som man kan
roffa åt sig i livet. Så gjorde Napoleon, så
gjorde Cæsar, Alexander och Bismarck. De gingo
genom livet, obekymrade om andras lidanden,
och det var deras storhet. De voro övermänniskor
och togo alla livets håvor utan att fråga efter
varifrån de kommo. De togo bara — med
övermänniskans rätt.
Precis på samma sätt betedde sig också
tidningspojken Kalle Englund, fastän han icke
kunde resonera så vackert, och fastän han
överhuvud icke resonerade alls. Han hade svält
betydligt under denna vinter, och detta hade
utvecklat honom till en säker världsborgare, som
förstod att taga sig fram i livets vanskligheter.
Och det gjorde han också, utan att någon
behövde giva honom någon särskild fingervisning.
Ty han var en född fiffikus.
När fadern pratade om, att han icke ville äta
den mat, som modern tiggt ihop, då föraktade
Kalle fadern. Han tordes ingenting säga, ty då
fick han stryk. Men han föraktade honom i
hemlighet, och åt tyst och mycket, så ofta han kunde
komma åt. Han föraktade också modern. Ty att
gnälla och ljuga för att få mat, det tyckte Kalle
gick för sig. Men att inte kunna vara med
om att efteråt förbanna de rika, det begrep han
inte. Själv hatade han dem vid sina tolv år,
brådmoget och av instinkt, mer än något annat på
jorden — utom polisen.
Ty den hatade han på ett alldeles särskilt
sätt, emedan han ansåg polisen som det enda
verkliga hindret i kampen för tillvaron,
åtminstone i den kamp, vilken han — Kalle — dagligen
förde. Någon annan brydde sig den förståndige
gossen alls icke om.
Kalle hade nämligen under ett par år varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
