Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Viljelifvet - § 24. Automatiska rörelser. Reflexrörelser - § 25. Momenten i en viljeyttring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILJELIFVET. 41
Nerver och muskler äro redan vid födelsen så orga-
niserade, att de bilda en komplicerad rörelseapparat, som
blott behöfver en impuls, för att ett helt system af till
hvarandra afpassade rörelser skall utlösas. Denna impuls
kan äga rum direkt på ett motoriskt centrum, och
rörelsen brukar då kallas automatisk. På detta sätt upp-
stå hjärtats slag, andningsrörelserna m. fl. Impulsen
kan också väcka en sensorisk nervprocess, som ledes
vidare till ett nervcentrum, vanligen ryggmärgen, hvar-
ifrån den, utan att hafva föranledt någon sensation eller
viljeakt, omedelbart öfvergår i en motorisk nervprocess
och framkallar en reflexrörelse. Om intrycket icke är allt-
för starkt eller svagt, äro reflexrörelserna ofta ändamåls-
enliga, som om de leddes af en afsikt. En groda, som är
beröfvad hjärnan, aflägsnar med foten en droppe syra,
som hällts på huden. Ögats blinkning är likaledes en
reflexrörelse, men denna kan genom viljan liämmas.
Många rörelser, som vi först måste inöfva, gå sedan
såsom af sig själfva, ske mekaniskt, och öfvergå mer
och mer till reflexrörelser; så t. ex. rörelserna vid gående,
tal, hvissling. Några anse därför, att äfven sådana
rörelser, som nu ske mekaniskt redan hos den nyfödde,
ursprungligen hos föregående generationer skett med af-
sikt men småningom satt spår i själfva den kroppsliga
organisationen och med denna öfvergått till senare gene-
rationer såsom en medfödd färdighet.
§ 25, Momenten i en viljeyttring.
I en viljeyttring —- hvarmed här menas hela den
serie af psykiska och fysiska akter, i hvilka en viljeakt
är det väsentliga ledet och de öfriga dess förutsättningar
och följder — särskiljas alla eller några af följande moment:
1. Syftemåtsföreställningen eller föreställningen om
det tillstånd, som genom viljeyttringen skall inträda, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
