- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
47

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§ 19. Huru himmelsgloben kan användas till att visa
himmelens utseende från hvilken uppgifven punkt som helst
af jordytan vid viss tid. Anvisning att igenkänna de vigtigaste
hos oss synliga stjernbilderna.


Det är nu lätt att medelst himmelsgloben visa
himmelens utseende å hvilken uppgifven ort som helst, vid
viss tid af året och timme på dygnet. Antag t. ex., att
det vore fråga om Stockholms horisont, vid
vintersolståndet, kl. 9 på aftonen efter Stockholms ortstid. Vi
ställa då till en början globen för Stockholms
horisont och föra solbilden ♑. Vrida vi derefter
glasgloben, så att solen kommer att stå i Stockholms
meridianplan, så angifver han himlahvalfvets ställning kl. 12 på
dagen sagda tid på året (tidsjemningstabellen visar nära 0
vid vintersolståndet). Men för att finna himlahvalfvets
utseende kl. 9 e. m., behöfva vi blott vrida globen ur
middagsställningen 9/24 af ett helt hvarf omkring sin
axel i den dagliga rörelsens led. Ty hela hvarfvets
vridning svarar mot en förfluten tid af 24 stjerntidstimmar,
och skilnaden mellan dem och medelsoltids-timmar är för
liten för att här behöfva tagas i betraktande[1]. Globens
öfver vattnets yta befintliga hälft visar då himmelens
utseende vid den uppgifna tiden i Stockholm, och vi
kunna med hans tillhjelp vägleda oss på himlahvalfvet och
lära känna dess förnämsta, för tillfället synliga stjernor.
Anm. Hade fråga varit om Sveriges gemensamma borgerliga tid
i stället för Stockholms ortstid, skulle vi hafva vridit globen
ytterligare 1/5 timme (jfr sid. 46) framåt, d. ä. i den dagliga rörelsens
led. Och om tidsjemningstabellen visat en mera betydande skilnad
mellan sann soltid och medelsoltid, hade vi måst göra afseende derpå
genom passande små vridningar på globen framåt eller tillbaka.

Himlahvalfvets stjernor har man af ålder delat i
grupper eller s. k. stjernbilder med namn af personer,
djur eller andra föremål (Väduren, Oxen, Tvillingarne,
Vågen
o. s. v.). De enskilda stjernorna i hvarje sådan
stjernbild utmärkas, (vanligen) i ordning efter deras
storlek, med bokstäfver ur det grekiska alfabetet: α (uttalas


[1] På himmelsglobens timcirkel kan man omedelbart, i timmar och
qvarter, afläsa hvarje vridning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokursas/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free