Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 81 —
Hon skjutsade därför ut vagnen, i vilken hon
bäddat ner Natti.
Nicka var med och jublade över att få springa
bredvid vagnen. Nu äntligen skulle hon då få rik-
tigt ta hand om lille bror och ordentligt få sköta
honom på egen hand, hoppades hon. Och Lina lo-
vade henne detta alltför gärna och gick in till träd-
gårdsmästarens, där hon snart satt i säkert förvar
och drack kaffe.
Nicka rullade alltså vagnen genom trädgårds-
gångarna, sjöng och hoppade, full av hänförelse över
sin syssla. Så kom hon till den lilla grinden, som
från trädgården förde ner till dammen och som an-
vändes, när trädgården skulle vattnas. Dit ner ledde
en så rar liten hårdtrampad och sluttande stig. Det
skulle gå så lätt att skjuta vagnen utför den. Och
utan den minsta tvekan slog Nicka upp grinden
och sprang med vagnen utför sluttningen.
Tätt invid dammen stannade hon. Där var så
vackert. Vassen vajade alnshög, axvipporna fläktade
och böjde sig så mjukt och fint. Alar och pilar
stodo så höga och allvarsamma runt omkring, och
det blev en behaglig halvdager, då skuggorna från
dem föllo över det dunkla vattnet,
Del var likt något, tyckte Nicka. Likt en tavla.
Men vilken? Åh, det var ju tavlan uppe i gula sa-
longen, tavlan med >lille Moses>, där han ligger
i sin korg och gråter, medan prinsessan kommer
ned till badet och ber hans syster skaffa någon som
kan sköta honom.
Den tavlan var så vacker, och Nicka tröttnade
aldrig att se på den. Hon fick en idé. Nu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
