Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lftger vid Staloluokta, t:e d.:
nattläger i det fria vid Tarreluoppal, 7:e d.:
Tarrastugan, &’« d.: Kvikkjokk.
Anslår man flera dagar åt färden
kan Övernattning möjligen ske i
en förfallen jordkoja a näset
mellan Västen- och Virijare samt i
Njunjes hos bröderna Holmbom.
Ordentlig matsäck måste
medföras, alldenstund lapparna
vanligen icke ha något överflöd
på matvaror. Då hela sjösystemet
ända upp till sundet vid
Vaisa-luokta är nationalpark, är fiske
ej tillåtet för andra än lapparna.
8. T. F. har insatt roddbåtar
på Lule älvs sjöar: tvenne ovan
Stora Sjöfallet, tvenne ovanför
och nedanför Lilla Sjöfallet,
varförutom även två båtar äro
placerade vid stranden av Suorva-
1’aure vid Vakkotavarekåtan.
)essa båtar få avgiftsfritt
begagnas, men skola ovillkorligen av
den, som lånat båtarna, återställas
till den plats, varest båten
ursprungligen varit placerad. Vid
Saltoluokta finnes en
utombordsmotor att få låna. Består
sällskapet av flera medlemmar och
ingen är förtrogen med
apterandet och skötandet av motorn, är
det mera praktiskt att ro till
Vaisa-luokta (omkring 12 tim. i lugnt
väder) än att för motorns skötsel
anlita en svåranskaffad och
dyrbar förare. Icke annat än i rena
undantagsfall torde f. ö. dylik Btå
att få på turiststationen.
Ehuruväl, att döma av kartan,
en färd med båt vattenleden
uppför till Luoktanjarkajaure icke
synes vara svår att utföra utan
vägvisare, möta dock så pass
många navigationsproblem i de
ofta trånga sunden, att det torde
vara bäst att först som sist taga
en förare hela vägen (beställes i
god tid genom skriftlig
hänvändelse till Saltoluokta
turiststation, postadress Saltoluokta). För
vandringar från
Luoktanjarkajaure, i vad riktning man än må
gå, bör förare medtagas (möjligen
med undantag för sådana, som äro
mycket väl förtrogna med fjällen).
Läs den ypperliga skildringen
i S. T F:s årsskrift 1917: "Vatten
och Virijaure" av L. Améen samt
John Frödins broschyr:
"Sjöfalls-landet och Stora Lule älvs kallområde".
Lappland. I
^-"^.’ka. Turis Li oren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
