Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö fur 6. Abisko och Torne träsk.
färder in i de högfjällsdalar, som öppna sig ät olika h&ll, är
lämpligt medföra tält, som finnes att låna på Abisko
turiststation. Såsom lönande utflykter kunna angivas:
A, SieUatjdkko, soiu Kr ganska lütt att nå från SV, med en a v
-stickare till den vackra Pallemreppeglaciaren.
B. Kartimvarc, som reser sig omkr. i.b km S om stugan, anges
vara en utmärkt utsiktspunkt.
€. Från Siellavagge Hr en bestigning av Keron från SO sidan
ganska lätt.
D. En längre, vacker och intressant tur leder genom
Hdikam-jokks dalgdng mellan Vuoitaspakte och Kärpel (kartans Jerbele) ocli
därifrån över högsta punkten pn Kårsajökeln ned till Vassijaure
station.
5, Eu lönande rundtur Ur utmed Siellajokk mellan Keron och
Adnjetjåkko (X delen av kartans Själlatjåkko) och runt kartans
Somaslaki (Siellatjåkko) ocli utefter Pallemjokk till Abisko.
P. Sjangeli koppargruvor, nära riksröset 264, omkr. 18 km från
Abiskojaurestugan, näs utmed den gamla materialvägen.
Kopparfynaighetema äro kända från 1696. Malmen utgöres
även brokig kopparmalm, kopparglans och kopparkis, flerstädes inom
området åtföljd av magnetisk järnmalm. I bergarten, som utgöreB
av hornblUndeskiffer, liggande i andra kristalliniska skiffrar av
olikn natur, anträffas malmen Un insprUngd som större eller mindre
korn, ttn samlad i rikare partier. Malmtillgångarna äro icke
obetydliga, ocli förutsättningar för lönande drift finnas; under senare
tid ha de endast försvarsvis bearbetats. På 1840-tulet, då det
förnämsta gruvarbetet pågick, bearbetades malmen vid Vuolosjoki
hytta nära Kurravaara.
6. En intressant, rätt ansträngande långfärd Ur en bestigning
av Kdtotjdkko (Kuototjåkko), som reser sig omkr. lä km rätt S om
stugan. Från denna går man S-ut till Mesakjaure (kartans Vuolle
Allesjaure), som man antingen försöker komma över med där
befintlig roddbåt eller övervadar på det smalaste stället, omkr. 100 in
brett, som vid tillfälle av lågvatten (sensommaren) stundom låter
sig göra utan risk. Man går så den breda dalgången uppför, över
glaciären och, följ’ande den branta kammen, upp mot toppen, som
från stugan nås på omkr. 8 tim. Jämför den skildring av denna
färd av H. Pyk och R. Luxdokxn, som återfinnes i den å Abisko
turiststation utlagda boken för anteckning av nya leder.
H. En mycket lönande och härlig S-dagars tur är denna: l:a
dagen från Abisko till Abiskojaurehyddan och därifrån den led över
kartans Kårsonjuonje till KårBavaggehyddan (se nedan), som
beskrivits och på kartan närmare angivits av H. Kjellman i S. T. F:s
årsskrift 1919. Observera särskilt den lysande utsikten S-ut från
sluttningen av Kårsonjuonje. Äo dagen: Från Kårsastugan S om
dalgångens sjöar till jökeln, som övergås: därefter på JT dalsidan
ocli över Tjatsenjåskittjåkko (Tsasinnjaskatjåkko) till Abisko.
Från Abiskojaurestugan till Kebnekaise, jiimför Tur 9.
15. Kårsajökeln. Rält besvärlig och tröttsam, ehuru
ej svär vandring 20 km på 8—9 tim. Som stödjepunkt för
en vandring hit tjänar Kårsavaggehyddan, uppförd pä S
stranden av den mellersta av de tre sjöar, som utfylla
Kårsadalen. Stugan innehåller 2 rum, av vilka ett är låst
(nyckel på Abisko turiststation). Helt nära stugan märkes
ett marmorbrott. Avståndet frän stugan till jök3n är omkr.
5 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
