Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägtorn ... - Växtföljd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ii99
behöver kedjan spännas, vilket sker genom
spännrullar eller genom att borttaga länkar.
e. Remledning, bestående av en
ändlös rem löpande över på de båda axlarna
sittande remskivor, användes vid rörelsens
överförande på något större avstånd. För att
remmen skall draga skivorna utan att slira, måste
den hava en viss spänning, större ju större
kraft skall överföras, men då lagerfriktionen
och avnötningen växer med spänningen, bör
denna ej vara större än strängt nödigt. Härtill
bidrager, att remmen ligger an mot minst
hälften av skivornas omkrets. Om den ena
skivan är större än den andra, blir omslutningen
av den mindre skivan lätt för liten men ökas
med avståndet mellan axlarna. Omslutningen
kan ökas, genom att remmen får löpa över en
spänntrissa. Dragningen bör ske genom
remmens nedre part, vilken därigenom blir
spänd och ligger an mot skivorna, undet det
att den övre parten hänger något, varigenom
omslutningsytorna även ökas. Friktionen
mellan rem och remskivor bör göras så stor som
möjligt också genom lämpligt val av deras
material och remmens skötsel. (Se Rem.)
Reniledningar äro användbara för alla olika
lägen av axlarna i förhållande till varandra.
Mellan jämlöpande axlar löper remmen utan
styrning rätt upp på skivan, och vid öppen rem
röra sig båda skivorna åt samma håll, men vid
helkorsad rem blir rörelsen motsatt. Då
axlarna bilda vinkel med varandra, fordras, för att
remmen skall löpa upp på skivorna utan
styrning, att avståndet ej är för litet och att
skivornas mittplan stå i visst läge i förhållande till
varandra. Genom remmens stödjande med
styrtrissor eller ledrullar blir dess gång över
skivor på icke parallella axlar säkrare.
För att remmen ej skall behöva på- och
avläggas vid arbetets början och slut, anbringas
bredvid remskivan en på axeln löst löpande
noliskiva, på vilken remmen medels en
remgaffel överföres, då arbetet skall
avbrytas. Noliskivan bör vara något mindre än
den fasta remskivan, dels för att spänningen i
remmen må minskas, dels för att remmen
hastigare skall glida på dragremskivan vid
remöverföringen.
Remskivor av trä hava den
fördelen framför sådana av j ärn, att läderremmens
friktion blir större samt att träskivorna äro
sammansatta av två hälfter, som genom
sam-manskruvning och användning av bussning
lätt kunna fästas vid vilken axel som helst och
åter löstagas. De passa dock ej i högre värme
och’i fuktiga lokaler. Remskivorna böra vara
något bredare än remmen och göras ofta svagt
kullriga, för att ej remmen så lätt skall glida
av. Efter spänningen eller den kraft, som skall
överföras, böra remmens dimensioner rättas,
och då tjockleken föga växlar (för större
kraftöverföring plägar den vara 5—7 mm.), sker
avpassningen genom olika bredd. En 6 mm.
ti ock rems bredd i meter bör vara , w––-
J dxv
varvid hkr. betyder hästkrafttalet, d skivans
diameter i m. och v dess varvantal i
min.; detta motsvarar en nyttig påkänning
av 1/6 kg. per mm. av remmens
genomskärning. Ju större skivans diameter och
omloppshastigheten är, desto mindre blir
således påkänningen på remmen, och desto
mindre behöver dennas bredd vara. Läderremmar
äro hoplimmade eller hopsydda av stycken,
och ändarna böra hopfogas på samma sätt.
Remlås, remskruvar och
remfästen underlätta sammanfogningen, men
vålla stötar mot skivorna. Om remmars skötsel,
se Rem.
f. Snörledning användes för
överföring av små kraftmängder på korta avstånd.
g. Linledning, överförande av kraft
på större avstånd och utomhus sker med
stål-eller järntrådslinor, löpande över linskivor.
Linorna hava ofta inlägg av hampa, och botten
av skivans spår brukar klädas med bindgarn,
läder eller trä för att minska linans slitning.
Skivorna böra hava minst 150 gånger linans
diameter, för att denna ej skall brytas.
Hastigheten är vanligen 10—15 m. i sekunden.
Anordningen av skivor och linor för rörelsens
ledning i olika riktning och plan överensstämmer
med förhållandena vid remledning (se ovan).
Genom stöd- eller ledskivor kan
rörelseplanet ändras även mellan närbelägna
axlar. För linledningars goda bestånd bör den
ingående linan noga röra sig i den mottagande
skivans mittplan, linskivornas axlar böra
därför alltid ligga vågrätt. (K.F.A.) H.J.Dft.
Växelbruk. Se Växtföljd.
Växelström. Se Elektrisk motor.
Växtbas. Se Alkaloider.
Växtfibrin. Sr Gluten.
Växtföljd. År efter år oavbrutet fortsatt
odling av samma växtslag på samma jord,
såsom förekommer t. ex. vid de minsta
jordbruken, där potatis eller, i Norrland,
potatis och korn varje år upptaga de små
jordbitarna, eller vid oavbruten havreodling å
mossar, medför snart vissa olägenheter.
Jordens bördighet avtager, »trötthet» för vissa
växter inträder (se Jordtrötthet), ogräsen
tilltaga, och grödorna bliva allt mer angripna av
sjukdomar eller skadeinsekter. Dessa
olägenheter sökte man förr undgå genom att överflytta
odlingen till nyodlad mark, såsom vid
svedjebruket, eller att låta åkern för en tid igenväxa
till äng (det gamla koppelbruket) eller ock att
låta den ligga obrukad några år, tills denna
»vila» ansågs hava återgivit jorden sin
bördighet (flerårig träda). Erfarenheten visade
emellertid, att jordens bördighet bättre bibehålles,
om olika växtslag omväxla, beroende dels
därpå att parasiter hämmas i sin förökning, då de
ej varje år finna lämplig näringsväxt, dels
därpå, att man vid dylik växling får tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
