Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranärter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iii8
mängd arter odlas som prydnadsbuskar,
framför allt r o s e n t r y, L. tatarica L., en sibirisk
art med helt, vita, röda eller vit-röd-randiga
blommor och röda bär, den snarlika, L.jiigra L.,
från Pyrenéerna, med obetydligare, blekröda
blommor och svarta bär, samt de i Sverige
vildväxande b e n t r y, L. xylosteum L., med
vitgula blommor, röda bär och mycket hård
ved, och b 1 å t r y, L. coerulea L., med vitgula
Blommor och blå bär, m. fl. De förökas genom
frön och avläggare, de flesta även lätt genom
sätt kvist ar.
Tryckrullar. Se Såningsmaskin.
Tryne. Se Huvud.
Tryneträ. Se Fängsling.
Trypanblått, anilinfärgämne, som användes
till insprutning under huden mot den organism,
som förorsakar blodstallning.
Trypsin, äggvitespaltande enzym i
bukspotten. Se Matsmältning.
Tryptofan. Se Aminoföreningar,
Äggvite-artade ämnen.
Trål (trawi). Se Fiskeredskap II.
Trånghasad. Se Benställning.
Trånghov. Se Hovsjukdomar i.
Trä. Se Virke.
Träck. Se Kreatursgödsel, Människogödsel.
Träda eller trade, åkerskifte, som
underkastas grundligare bearbetning som
förberedelse för följande grödor för att åter försätta
jorden i ett gott skick i avseende på
lucker-het och därav beroende fuktighetsförhållanden,
befordra nyttiga omsättningar i densamma
(vittring, multning, salpeterbildning,
kvävebindning) samt bekämpa ogräset.
Trädestiden begagnas även för utförande av sådana
jordförbättringsarbeten, såsom täckdikning,
jordblandning, stenbrytning och djupkultur,
som ej medhinnas vid den årliga bearbetningen,
samt för stark gödsling med kreatursspillning.
Fordom ansågs den av föregående
sädesgrödor mattade jorden behöva vila och lämnades
därför att ligga obrukad i flera års trade, som
även hade sin stora betydelse i hushållningen
genom det bete, ogräs växtligheten lämnade.
Genom denna »vila» vanns trädningens ovan
angivna ändamål blott i ringa grad, och detta
brukningsrätt, som numera förekommer
endast i trakter med efterblivet jordbruk, har i
allmänhet ersatts av regelbundet, vanligen
vart 6:e—y:e år, återkommande, i-årigt
trädesbruk, under vilket man söker nå
trädningens ändamål genom ändamålsenliga
bearbetningar, som befordra de
företrädesvis av bakterier framkallade önskvärda
omsättningarna i jorden. Härvid bör
bearbetningen ske efter samma grundsatser- som den
årliga bearbetningen, med höstplöjning,
över-harvning på våren för att bibehålla jordens
fuktighet samt sådana bearbetningar under
sommaren, som erfordras ( för ogräsets
förstöring, grundförbättringsarbeten,
dikesrensning samt jordens luckring, så att en kraftig
bakterieverksamhet i jorden och en god
så-bädd ernås. Förr användes härför allmänt 4
körningar till fullt djup med plog eller årder
(höstplöjning; tvärplöjning eller sneddning
på varen samt gödselns ned- och upplöj ning)
med mellankommande sladdning, harvning
och vältning. Numera inskränkes vanligen
den djupa bearbetningen och ersättes till
större delen med ytbruk, varigenom vinnes,
att arbete sparas och jordens fuktighet bättre
bevaras, så att de av bakterielivet framkallade
omsättningarna kunna oavbrutet fortgå även
under sommartorka. På styvare eller av ogräs
mycket besvärad jord och där tiden för jordens
bearbetning under sommaren är kort kräver
trädesbearbetningen ett helt år, så att jorden
ligger obevuxen en hel sommar, helträda,
svartträd a. Som en mycket intensiv
dylik trädning har förordats jordens
höstplöjning i drillar, som sedan vid varje ny
körning klyvas och omläggas. På lättare jord
och då inga jordförbättringar behöva
förekomma kan helträdan ersättas av
halvträd a, vid vilken trädesbearbetningen kan
inskränkas till en del av sommaren och jorden
under den återstående tiden bära en gröda.
Trädningen kan då ske på mellantiden mellan
en valls upplöj ning och sådden av efterföljande
säde, s. k. vallträda. Härvid sprides
gödseln på vallen, som därefter omplöjes till
fullt djup, helst med användande av skumrist,
för att valltorven må nedläggas i plogfåran och
fullständigt myllas, varefter omedelbart den
omvända tiltan tilltryckes genom’ en tung
vältning, så att den kapillära ledningen av
fuktigheten från underliggande lager återställes.
I den mån så visar sig önskvärt och tiden det
medgiver, bearbetas sedan jorden, intill dess
sådden skall ske, varvid tiltan bör lämnas
orubbad, tills torvan multnat, och denna sedan
luckras och blandas med matjorden genom djup
harvning. Dylik vallträda användes med
framgång efter 1—2 års klövervall som
förberedelse för höstsådd och brukas allmänt i södra
Sverige, men mindre i övriga delar av landet,
där dels vallarna vanligen få ligga flera år, så
att valltorvans sönderdelning går mindre lätt,
dels tiden för jordens bearbetning före
höstsådden är kortare. Även efter tidigt skördat
grönfoder kan jorden hinna få en grundlig
bearbetning före följande höstsådd, och då
grönfoder tages på det skifte i omloppet, som
eljest skulle trädats, brukar detta betecknas
som grönfoderträda, liksom också
rotfruktsskiftet stundom benämnes r o
t-fruktsträda, emedan jordens
bearbetning mellan raderna har samma syfte och
verkan som egentlig trädning. Plöjningen av
grönfoderskiftet bör ske i den mån grönfodret
skördas, för att jorden ej må hinna torka och
för att multning och jäsning omedelbart bör
komma i gång. Grönfoderträda användes
mest i södra, men även i mellersta Sverige, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
