Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotskott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/&3
N. Amerika. Hela världsskörden plägade uppgå
till omkring 40 millioner ton, varav gott
hälften i Ryssland, vilket jämte Tyskland varit
de förnämsta rågexportörerna. I Sverige har
r.-odlingen icke ökats i samma mån som
åkervidden utan har från över 20 proc. av denna i
början av 1800-talet inskränkts till f. n.
omkring 10 % eller 370,000 ha., men samtidigt
har skördemängden pr. hektar stigit från
omkring 10 till omkring 15 dt. pr. ha". Hela
skördemängden har under senare normala år
uppgått till omkring 580,000 ton, varav blott
11,000—20,000 ton vårsäd. R.-odling intager
största utsträckningen inom sydöstra Sverige:
högst i Blekinge å 23 proc. av åkern och
därnäst i Småland, Gottland, Halland och
Kristianstads län (13—19 %), öster- och
Västergötland, Värmland samt Mälarprovinserna
omkring 10 proc, men i Norrland blott 1—2.5
proc, avtagande norrut, huvudsakligen
beroende på obenägenhet att av dessa
landsdelars lilla åkerareal offra någon del till rent
trade, vilket där är en nödvändig
förutsättning för höstsädesodling.
Sorter. R. är en utpräglad
korsbefruk-tare, i det att frömjölet sprides med vindens
tillhjälp och bestörtning med frömjöl från
samma stånd medför ringa verkan
(självsterilitet). Till följd därav finnas blott föga
utpräglade sorter, och renodling av särskilda sorter
och dessas bibehållande möta svårigheter. I
stort sett utmärker sig den nordsvenska (och
finska, Vasa-) höstrågen genom mer
långsmal kärna och lång halm, under det att
sydsvenska och tyska sorter (Östgöta
gråråg, probesteier-, Pet ku s-råg)
hava tyngre och kubbig kärna samt kortare och
styvare halm. Bland äldre svenska sorter
märkas även: midsommar-r.,
svedje-1. f a 11 - r., latmans-r.f vilken sås i
lat-manssommaren och utvecklar endast blad
första sommaren samt följande år ger en
tidig skörd; den bildar en starkt
utgrenad tuva (t u v- 1. t o v - r.) och långa ax
med små korn, omkring 20 g. pr. 1,000 korn;
s e n r å g, som numera är sällsynt, kunde
sås på senhösten, utbildade nedliggande skott
och små, mörka kärnor; vårråg, späd, med
små ax och medelstora korn. Av nyare sorter
märkas den på 1890-talet införda
Petkus-r., förädlad av v. Lochow, utmärkt av korta,
uppåt avsmalnande ax och blågrå korn, samt de
vid Svalöv därur framställda stjärn-råg,
som skiljer sig genom kortare och tätare ax;
rödaktig kornfärg, högre avkastning och
hektolitervikt, och stålr., med mindre
avsmalnande ax och kortare, styvare, blådaggig halm.
Petkus- och stjärn-r. hava fått rätt stor
spridning i s. och mellersta Sverige. För norra
Sverige har vid Svalöv genom urval framställts
en mer givande förädlad Vasa-r.
Svalövs jättevår-r. är mer givande än
den äldre vårrågen.
949
Stjärnråg.
Kärnans vikt är i medeltal hos:
1000-k. hi.
g- kg-
Vasa- och Norrlands-r.......22 72
Förädlad Vasa-..........28 72
Petkus-, stjärn-, stål-....... 30 72
Midsommar-...........23 72
Vår-.......•.......25 70
Normal handelsvikt plägar vara 72 kg.,
motsvarande 120 % holländsk vikt.
Odling R. är föga anspråksfull
beträffande jord och odlas därför på all slags jord,
särdeles på lättare och magrare jord, där vete
ej lämnar tillfredsställande avkastning.
Passar särdeles väl på sandjord, där r. lämnar en
tung kärna; på mull- och torvjord, där
brodden av höstråg har benägenhet att frysa upp,
liksom på all »frysjord», odlas hellre mid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
