Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
folkföda fick den betydelse, först sedan
franska arbetare, som Jonas Alström (senare
Alströmer) år 1723 införskrivit till sina
manufakturverk i Alingsås, medfört p.-knölar och
vanan vid dess odling, varom det i
Västergötland länge brukade namnet n o 1 o r (av
gården Nolhaga vid Alingsås) vittnar. Alströmer
och efter honom hans son verkade energiskt
för spridning av kännedomen om den nyttiga
växten ^och dess odling, och yttermera
befordrades detta genom de från det pommerska
kriget (1756—62) hemvändande soldaterna,
som i Tyskland lärt uppskatta p. som föda.
Men först sedan man omkring sekelskiftet
1800 lärt känna p. som en utmärkt råvara
för brännvinsbränning, blev dess odling
allmän. — Sedan denna tid var p.-arealen i jämn
stegring till mitten av 1880-talet, varefter
den hållit sig tämligen oförändrad. I
förhållande till rikets hela åker vidd har p.-
jorden under senaste 40 år något nedgått, tills
senastej kristids livsmedelsbrist åter framkallat
någon ökning.
Å r
Potatisodling i Sverige
ha.
proc. av åkern
Skörd
dt.
dt. pr ha.
dt. pr inb.
l8oi—IO . .
l8ll—20 . .
1821—30 . .
1831—40 . .
1841—50 . .
1851—60 . .
1761—70 . .
1871—80 . .
1881—90 . . 1 1891 —1900 .
1901—10 . . 1 1911—20 . .
7,800 16,900 44,900
63,700 1 85,000 106,500 149,000 150,200 155,000 157,600 153,200 1 155,400
0.9
1.7 1.8
4.0
4-7 4.8 5.6 5.8 5.0 4.6
4-3 4.2
770,000
1,554,000
4,242,000
5,418,000
7,070,000
8,869,000
9,800,000
11,662,040
12,015,680
12,699,340
14,633,860
17,660,000
97 92
5
g
84
96
115
O.32 O.63
1-54 I.80 2.14
2.44 2.82 2.66
2-57
2-57 2.75! 3-iol
Om utsädesmängden, omkring 1,250 kg. pr.
ha., avräknas från skörden, har återstoden
under senaste 2 årtionden motsvarat 2,40 och
2,80 dt. pr. innebyggare.
K P. odlas vid varje jordbruk i hela landet,
vid de minsta som vid de större, så långt mot
norr och över havet, som odling över huvud
taget når. Den odlas mest för husbehov och
upptager därför större del av jorden, ju
mindre egendomens åker vidd är. Enligt 1919
års arealinventering intog p.-odling
Vid gårdar med r°^v
intill 2 ha. åker........ 12.2
2—lo » » . ....... 5-7
10—50 » »........ 3-7
över 50 > > ........ 2.6
Därför äro ock procenttalen för
potatisodling högre i de landsdelar, där mindre
jordbruk äro förhärskande, än i herrgårdsbygder,
väl även beroende därpå, att de förra
överväga i trakter med lätt, för p. lämplig jord,
de större jordbruken däremot på slätterna
med lerjord, som är mindre passande för
p.-odling. Endast i Skåne, Blekinge och Småland
överstiger p.-skörden betydligt ortens behov
av matpotatis; p. odlas i Blekinge län på
omkring 15, i Kristianstads och Kronobergs
på 7—8 och i Jönköpings län på 5 % av
åkerarealen. Överskottet har använts till
brännvins- och stärkelseberedning samt
svingödning (se Svinskötsel: Gödsvin).
Då brännvinsbränningen starkt
inskränktes, gjordes 1917 ett försök att genom torkning
bereda en lätt transportabel och hållbar vara,
men denna industri har såsom ej ekonomiskt
bärig åter upphört. (Se Torrpotatis.)
I andra orter, företrädesvis i Stockholm
och folkrika norrländska industrisamhällen,
är den lokala p.-odlingen ej tillräcklig för
folkets behov; bristen täcktes efter senare delen
av 1890-talet till världskriget genom
införsel från Tyskland, uppgående till högst
omkring 25,000 ton. F. n. fylles behovet genom
inhemsk odling.
Fortplantning. Potatisväxten är en
flerårig art, som överlever från år till år genom
de från de underjordiska stamgrenarna, å 1 a
r-n a, utväxande stamknölarna men även
fortplantas genom frön, som innehållas i de
bärlika frukterna, »p.-äpplen», »p.-knopp».
Åtskilliga odlade sorter utbilda emellertid inga
eller blott få blommor, och ej sällan äro dessa
ofruktsamma, varför sådana sorter kunna
förökas blott på vegetativ väg. Frösådd lämnar
första året blott små knölar, men genom
dessas användning som sättpotatis erhållas
efter ett eller ett par år knölar av sortens
vanliga storlek. Från de knoppar, »ö g o n», som
finnas på p.-knölen, övervägande samlade
vid knölens stamspets, kronänden,
motsatt naveländen, vid vilken knölen
varit fäst vid moderplantans utlöpare, utväxa
rötter samt stam med blad, liksom nya
utlöpare. Sådana kunna utväxa även från
stjälkens nedre bladveck, och genom att uppkupa
jord kring stjälkens nedre del kan knölarnas
antal sålunda ökas. I potatisens blast och i
knölarnas skal finnes en giftig alkaloid,
so-lanin, vilken vid utfodring av färsk blast
eller större mängd knölar kan förorsaka
ut-sot men synes förstöras vid torkning, kokning
eller syrning.
P.-s orter. Under odlingens inflytande har
en stor mängd p.-sorter uppkommit,
avvikande från varandra genom blastens riklighet,
form och färg, blommornas färg (vita 1.
violetta), knölarnas mängd, storlek och form
samt köttets och skalets färg, stärkelsehalt,
motståndskraft mot sjuka m. m. Ständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
