Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreatursgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
Godsel n*s näringsinnehåll
utgöres av fodrets innehåll av växtnäring med
avdrag för det, som avsatts i kroppen eller i
av djuret bildade produkter. Då djuret står
på underhållsfoder och sålunda icke förändras
i vikt eller sammansättning och ej i avsevärd
mån använder näring för bildning av några
produkter, bör fodrets innehåll av växtnäring
tämligen fullständigt avgivas i spillningen.
Om åter djuret ökar i kroppsvikt eller bildar
ett foster, avsöndrar mjölk, bildar ull o. s. v.,
så åtgår en del av växtnäringen till dessa
ändamål, och återstoden bör återfinnas i
spillningen. I medeltal innehållas följande mängder
växtnäring:
I ioo kg.
mjölk . . . .
kroppstillväxt
hos ungnöt . .
» gödboskap
■» får ... .
otvättad ull . .
Kväve kg-
Fosforsyra kg.
Kali kg-
0.57
O.20
O.17
2.58
I.62
O.21
O.16
O.13
O.12
2.27
I.23
O.15
5-4
O.07
5.62
Häst:
träck......
urin......
blandad med halm
Nötboskap:
träck......
urin......
blandad med halm
Får:
träck .......
urin......
blandad med halm
Kväve
Fosforsyra
Kali
O.45
0.35
0.35
1-55 0.60
spar O.26
I.50 0.70
0.30
O.15
O.io
I.00
spar
I.60
O.40
O.15
O.50
O.60
O.50
O.20
2.00
O.oi
2.30
1 O.80
O.50
O.80
Svin:
träck .
Kväve
Fosforsyra
Kali
0.5
O.60
O.40
0.5
O.15
0.70
0.5
O.30
O.50
unn......
blandad med halm
Då gödselns sammansättning huvudsakligen
beror ej av djurets art utan av det foder djuret
förtärt, så kan dock olika fodring medföra
stora skiljaktigheter i gödselns
sammansättning. Dessa framträda i synnerhet däri, att då
den ökning av produktion, som en starkare
utfodring medför, ej i motsvarande grad tager
de växtnärande beståndsdelarna i anspråk, så
blir gödseln näringsrikare, ju starkare
utfodringen blir, och då kraftfodret i främsta rummet
tillför ökad mängd kväve och fosforsyra, blir
gödseln efter stark kraftfodring särskilt rik
på dessa ämnen, under det att stor mängd
stråfoder i utfodringen ökar kalihalten.
Vid ett danskt försök erhölls sålunda:
Då man känner det använda fodrets
innehåll av dessa ämnen samt mängden av djuren
bildade produkter, kan sålunda ej blott, som
ovan visats, gödselns mängd utan även dess
innehåll av växtnäring beräknas, genom att
från summorna av kväve, fosforsyre- och
kaliinnehållet i fodret avdraga mängderna av
dessa ämnen i alstrad mjölk och kött samt
i besättningens ökade kroppsvikt. Då
emellertid halten av de särskilda växtnäringsämnena
starkt växlar i ett och samma fodermedel och
svårt är att skaffa säker kännedom om dessa
halter, bl. a. på grund av svårigheten att
uttaga pålitliga medelprov av fodermedlen, nöjer
man sig i allmänhet med i litteraturen
tillgängliga medeltal för gödselns
sammansättning efter olika djurslag.
Färsk kreatursgödsels
medelsammansättning i proc:
Utfodring ||pr dag fenh.
Gödsel, innehållande i %
Kväve
Fosforsyra Kali
i träck
i urin
i träck
i urin i träck
i urin
I1*5 1 6.5
O.36 O.22
I.80 O.84
O.48 O.15
O.04 O.27 O.005 1 °-I3
I.30 1.66
Om gödsels penningvärde se Gödsel värde.
Olika gödselslag. Spillningen efter
de olika djurslagen är till följd av olika
utfodring och djurens olika matsmältning rätt olika
så till yttre utseende som till halt av växtnäring
och den lätthet, varmed brinningen inträder
(se Fjäderfägödsel, Fårgödsel, Hästgödsel,
Nötkreatursgödsel, Svingödsel). H. J. Dft.
Gödselns brinning. Träcken är
redan, då den lämnar djurens tarmkanal,
stadd i sönderdelning, orsakad av bakterier,
vilka i den fuktiga organiska massan hava
mycket gynnsamma livsvillkor. När
spillningen fallit, fortgår denna sönderdelning
och blir vid det ökade lufttillträdet ytterligare
stegrad, om fuktighets- och värmeförhållandena
förbliva gynnsamma. Som en följd av
bakterieverksamheten inträder snart en upphettning
av gödselmassan, som givit anledning till
benämningen gödselns brinning. Värmegraden
kan i hästgödsel, där brinningen är mest
intensiv, stiga ända till 50—700 C. Brinningen
består i en av mikroorganismer förorsakad
spjälkning av mer sammansatta organiska
föreningar till enklare sådana. Dessa
sönder-delningar och därav uppkommande produkter
äro olika efter de verksamma mikroorganis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
