Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59o
ämne en ovillkorlig förutsättning för erhållande
av tillfredsställande skörd. K.-gödsling är ofta
verksam även på lerjord, särdeles vid
sparsammare användning av kreatursgödsel samt
vid intensiv odling av rotfrukter och på
gräsmark, varifrån stora skördar tagits.
Behovet av k.-gödsling kan på mull- och
torvjord samt sandjord någorlunda bedömas
efter den genom kemisk jordanalys bestämda
kali halten, men på lerjord endast under
samtidigt beaktande av jordens styvhetsgrad,
som kan bedömas efter dess halt av
saltsyrelöslig lerjord, så att ju styvare jorden är eller
ju högre halten av lättlöslig lerjord, desto
högre är även den normala halten av
saltsyrelösligt kali. Dessa motsvarande procenttal
fann Weibull i skånska jordar vara:
Lerhaltig > ......
Lätt lera........
Lösl. kali
Lösl. lerjord
O.08
O.II
O.15 0.20
O.27
0.6 2.1 3.8 6.4 8.6
Där kalihalten föll under dessa normaltal,
var jorden kalibehövande. (Lantbr. Akad.
Tidskr. 1907, sid. 170.)
Skördarnas innehåll av kali
framgår av följande medeltalsiffror:
Gröda
Rotl.
kärna
Blast 1
. halm
Skörd
Kali
Skörd
Kali
ton
kg- |
ton
kg.
60
300
12
60
40
I20
IO
30
t
I20
180
i
12
18
25
IOO
10
40
—
—
IO
I50
—
—
6
I20
—
—
4
80
1 2
IO
3
48
1 2
12
4
3Ö
1 2
IO
! 3
33
1 2"5
13
4
24
1 1.5
15
1 3
48
Foderbeta
Morot . .
Kålrot . .
Röva . .
Sockerbeta
Lucernhö .
Klöverhö .
Gräshö . .
Havre . .
Råg . . .
Korn . .
Yete . . .
Ärter . .
Det är som härav synes särskilt rotfrukter
och baljväxter som bortföra stora mängder
kali, varför de ock pläga betecknas som
kaliväxter.
Växternas kal i gödslingsbehov står dock ej i
direkt förhållande till de mängder därav, som
de upptaga ur jorden, utan i stort sett ha de
större förmåga att tillvarataga jordens förråd
av svårlösligt k., ju mer de behöva upptaga
därav. Så är förhållandet med rotfrukter,
potatis samt flertalet baljväxter och
stråsädesslag, med undantag dock för korn, som liksom
bo vete har denna förmåga i mindre grad. Vid
intensiv odling av rotfrukter och för erhållande
av större skördar av dessa växter är k.-gödsling
behövlig även på den jämförelsevis k.-rika
lerjorden. Även för hö växter är den vanligen
fördelaktig och medför en rikligare utveckling
av lucern och klöverväxter i blandade vallar.
Av stråsädesslagen äro havre och vete minst,
korn mest tacksamma för k.-gödsling. För att
denna skall stegra skördemängden, fordras
dock alltid rik tillgång på övriga
växtnäringsämnen, och kali gives därför endast jämte
fosforsyra och (med undantag för baljväxter)
kvävegödsel. K.-gödsling verkar ej blott
skördeökning utan även tyngre kärna, styvare strå,
högre halt av stärkelse och socker hos
rotfrukter och potatis samt av protein hos baljväxter.
Kalibrist. Då den för växterna
tillgängliga kalimängden i jorden är för liten för
växternas behov, visar detta sig stundom på
deras utseende. I början visar grödan vanligen
en normal eller t. o. m. frodig växt, men dåden
tillgängliga kalimängden börjar tryta, avtager
kolhydratbildningen och för nybildningen tages
det redan bildade kol hy drat förrådet i bladen
i anspråk. Dessa få först blekare fläckar, vilkas
färg senare övergår till brunaktigt, samtidigt
med att bladen bliva skrynkliga och småningom
bortdö. (Se Mosskulturfören:s tidskr. 1904,
sid. 33.) Kalibrist befordrar angrepp av vissa
parasiter ss. mjöldaggssvampar, klöverröta och
fritfluga (se d. o.).
Kalih ungersjuka, som stundom
uppträder på säd, synnerligen havre, synes ej
bero på kalibrist utan på alkalisk reaktion hos
jorden (se Gråfläcksjuka).
Efterverkan. Förrådsgödsling,
Då k. absorberas mycket väl på lerjord, kan
gödsling därmed visserligen väntas giva
efterverkan, men då det direkt tillförda kalit till
större del upptages av växterna än jordens
bundna förråd därav, gives i allmänhet ej
denna gödsling i förråd för flere år utan helst
till varje särskild gröda, där ej, ss. nedan
motiveras, det skall gödslas för växter, som äro
ömtåliga för de s. k. bisalterna, vilka i sådant
fall böra hava tid att bortföras ur matjorden.
På mull- och torvjord medför förrådsgödsling
fara för uttvättning av det kvarlämnade kalit.
Mot stark k.-gödsling till förråd talar även
det förhållandet, att växterna då driva
»lyx-förbrukning», d. v. s. upptaga mer k. i
förhållande till alstrad skördemängd, än de behöva.
Man har därför i kalihalten i strå och blad
(i vilka k. mest samlas) velat finna en mätare
på växternas behov av detta ämne, så att t. ex.
i hö 2 % kali skulle visa, att växternas behov
av detta ämne är tillfredsställt En
lyxför-brukning innebär dock icke någon egentlig
förlust av kalit, där fodret användes på gården,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
