- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
498

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härskande träd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

i underkäken en liten tand, vargtanden,
som plägar bortfalla före 6:e året. Mellan
fram-och kindtänderna finnes en stor lucka, vilken
underkäken kallas ’lanerna och erbjuder
betslets bett en lämplig plats. Tändernas emalj,
som bekläder tandkronan, bildar i denna
en nedstjälpning, som upptill bildar en
försänkning, kärnsäcken, men nedi är fylld av
cement (se Tänder). Kindtänderna äro ss.
vanligt hos växtätare strecktecknade av i
denti-net inlagrade emalj veck. Vid framtändernas
avnötning försvinner först kärnsäcken,
varefter emalj säcken med sin cementfyllnad
framträder som en av en ljus emalj kant
omgiven kärna, och vid fortsatt avnötning
framkommer på slitytan framför denna en
ljus fläck, s t j ärnan, ^bestående av i
tandens övre del inlagrat dentin. Dessa
förändringar å slitytan likasom den förändring i
dennas form, som är en följd av att framtänderna i
sin övre del äro brett ovala men nedåt få
rundad och vid basen trekantig genomskärning,
tjänar tillsammans med tiden för tändernas
framkomst och växling till ledning för
bestämning av hästens ålder.

Vid födelsen eller kort därefter har fölet det
främsta paret framtänder, tångtänderna, och
de tre främre paren kindtänder. Under första
året framkomma de övriga framtänderna, det
2:a paret, mellantänderna, vid 5—6 veckors
och det tredje paret, hörntänderna, vid 6—9
månaders ålder. Vid början av andra året
får fölet det fjärde paret kindtänder, vilket
likasom de följande icke växlas. Vid 2 1/2 år
börja mjölktänderna bytas mot
ersättningständer, i det att tångtänderna och det första
paret mjölkkindtänder ersättas, och samtidigt
framkommer det 5:e paret kindtänder. Vid
omkring 3 x/2 års ålder bytas 2:a paret
framtänder (mellantänderna) och andra paret
kindtänder samt framkommer det 6:e paret
kindtänder. Vid omkring 4 år framkomma
betarna i överkäken och vid 4 1/2 år betarna i
underkäken, varjämte det sista paret
framtänder, hörntänderna och det 3:e paret
kindtänder bytas. Härmed är tandskiftet (bortsett
från vargtanden) avslutat, och därefter tjänar
förändringen genom avnötning till ledning vid
åldersbestämningen. Vid 6—7 års ålder är
kärnsäcken bortnött på tång- och mellantänder
och vid 8 år även på hörntänderna. Vid 9—11
års ålder framträder stjärnan, och vid 12—14
års ålder försvinner kärnan, bådadera först på
tang- och sist på hörntänderna. Samtidigt
har slitytan alltmer övergått till rundad
form, och vid omkring 18 år är den
trekantig.

Hästarnas antal. Hästen framträder
som husdjur först under yngre stenåldern eller
hos vissa folk först under bronsåldern eller
senare och intog från äldsta tid mycket olika
framstående plats i husdjursskötseln hos olika
folk. Rika på hästar hava ständigt de på step-

perna levande folken varit. I äldre tid hade
h. betydelse huvudsakligen som riddjur, under
det att han som dragare vid jordbruket först
i nyare tid mer allmänt avlöste oxen.

Även i närvarande tid är antalet hästar
mycket olika hos olika folk. Största antalet
i förhållande till folkmängden har Argentina
(före kriget omkr. 1,100 per 1,000 inb.) och
därefter Australien, N. Zeeland och Island
(omkr. 500) samt Förenta staterna, Kanada
och Danmark (omkr. 200). Flertalet europeiska
länder hade mellan 50 och 100 men Schweiz
blott 40, Italien 30 och Spanien 25 hästar per
1,000 inb. I allmänhet har antalet minskats i
jämnbredd med odlingens framåtskridande,
vilket möjliggjorts genom rasens utveckling
till större arbetsförmåga samt ökad
användning av arbetsbesparande redskap.

Antalet hästar i Sverige:

X Hela an- Pr iooo Pr loo

talet inb. ha. åker

1805..... 395,ooo 167 46

1850..... 385,000 110 19

1870..... 428,446 128 15 I

I900..... $33,050 IOJ K I

1914..... 602,613 106 16

1919.....I 715,681 I 123 I 18

Av hela antalet hästar i Sverige 1919 voro: ]

I St. I % I

I i

j

Hingstar över 4 år . . . 4>8l7 0.7 i

Ston > > > ... 278,464 38.9 I

Vallacker > > > . . . 222,408 31.o J

Unghästar och föl . . . | 209,992 | 29.4

Av landets län är Gottlands hästrikast med
omkring 280, Skaraborgs med 240 och
Kristianstads med 225 hästar per 1,000 inb.; minsta
antalet finnes i Göteborgs och Bohuslän med
omkring 60, Norrbottens med 70 samt
Västmanlands, Gävleborgs, Kopparbergs och
Blekinge län med omkring 80 per 1,000 inb.
Antalet hästar per 100 ha. åker är i allmänhet
16—20, högst i det starkt hästuppf ödande
Jämtland (27) och i det åkerfattiga Norrbotten
(29 per 100 ha. åker). Antalet i förhållande till
arealen odlad jord avtager i stort sett med
gårdarnas storlek. Vid gårdar med högst 2
ha. åker är det dock något lägre (13.3 år 1919)
än vid övriga småbruk (21), men sjunker sedan
med stigande åkerareal: omkring 19 per 100
ha. vid medelstora gårdar och 14 vid gårdar
med över 50 ha. Om hästarnas lämpliga storlek
och antal vid gårdar av olika storlek, se Dragare.

Uppfödningen avh. äger i största
utsträckning rum vid de medelstora gårdarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free